Annons

Arne Melberg:Susan Sontag visste hur man tar sig själv på allvar

Susan Sontag (1933–2004).
Susan Sontag (1933–2004). Foto: Stuart Conway/TT 

Essäist, regissör, fototeoretiker, romanförfattare och modell – Susan Sontag hade många strängar på sin lyra och kom dessutom att umgås med många av det sena 1900-talets centrala konstnärer och filosofer. En ny biografi dyker ner i dagböckerna för att få grepp om den intellektuella ikonen.

Under strecket
Publicerad

Adriana Asti, Agneta Ekmanner, Lars Ekborg i Susan Sontags film ”Duett för kannibaler” (1969)

Foto: Sandrews/TT Bild 1 av 1

Sue Rosenblatt mindes ingenting av sin pappa: han dog någonstans i Kina när hon var tre år gammal. Mamman upplevde hon ofta som frånvarande: hon kunde stänga in sig på sitt rum för att dricka. Med mamma och lillasyster flyttade hon mellan tråkiga småstäder i Arizona och Kalifornien, allt för att finna det bästa klimatet för Sues astma. Småningom kom en styvfar in i bilden. Sue satsade på att läsa och hon läste allt hon kom över. Vid tolv års ålder – året var 1945 – ser hon bilder från Förintelsen i en tidning. Då inser hon att hon är judinna och då bestämmer hon sig för att ta styvfaderns namn och bli den hon blev: Susan Sontag. 

Detta läser jag i en färsk biografi, ”Susan Sontag: Her life and work” (Ecco), författad av Benjamin Moser. Det är ett verk på drygt 800 sidor, presenterat som den ”definitiva” biografin. På gamla dar sålde Sontag sitt arkiv – dagböcker, brev, manus, bibliotek – till ett universitet i Kalifornien. Moser har uppenbart haft fri tillgång till arkivet och inte minst mer än hundra dagbokshäften. Sontag skrev dagbok hela livet och hon gav sonen David Rieff i uppdrag att ge ut ett litet urval efter hennes död. Med Moser får vi frikostiga glimtar av helheten.

Annons
Annons
Annons