Annons

Superkommersiell mässa fylld av fantastisk konst

Jon Rafman, ”Dream journal”.
Jon Rafman, ”Dream journal”. Foto: Art Basel/Sprueth Magers

Visst är Art Basel superkommersiell, men upplevelsen av så mycket kvalitetskonst under några korta dagar är intensiv. Utmaningen är att orka hålla sinnet öppet trots mängden, skriver Karolina Modig, som sett en ovanligt politisk upplaga av den stora konstmässan.

Publicerad

Årets Art Basel, som avslutades i söndags, var den 49:e i ordningen och anses vara den konstmässa som statusmässigt ligger högst. Nära 300 gallerier och cirka 4 000 konstnärer medverkade. Kvaliteten på konsten är skyhög: här hänger Picasso bredvid några av de mest lovande unga stjärnorna.

På den inledande presskonferensen brukar högsta chefen Marc Spiegler passa på att lyfta aktuella världsproblem som mässan på ett eller annat sätt förhåller sig till. I år – när omskakande händelser som Brexit och Trump blivit normala – pratades det i stället galleriernas kamp för överlevnad. Spiegler menade att även många av de gallerier som är av digniteten (och som har de finansiella musklerna) att ställa ut på Art Basel, kämpar i motvind och behöver samlande platser av det slag som mässan erbjuder. Under årets mässa såldes dock flera verk redan innan mässan öppnat, och de svenska gallerierna på plats, Andréhn-Schiptjenko och Galerie Nordenhake, var på onsdagen nöjda med sin försäljning. Båda visade lyckade bås med Cajsa von Zeipel, Ridley Howard och Tony Matelly, respektive Ann Edholm, Meuser, Alan Uglow, Stanley Whitney och Rémy Zaugg.

He Xiangyu, ”Untitled” berörde Kinas ettbarnspolitik.

Foto: Art Basel/Candice Breitz Bild 1 av 3

Robert Longos ”Death star II” bestående av 40 000 patroner.

Foto: Art Basel/Thadaeus Ropac Bild 2 av 3

Lubaina Himid, som fick Turnerpriset i fjol, visades av Londongalleriet Hollybush Gardens.

Foto: Karolina Modig Bild 3 av 3
Annons
Annons
Annons