Annons
X
Annons
X

Supen kostar 50 miljarder

Minst 50 miljarder kronor kostar alkoholen samhället under ett år. Men, med hjälp av företagshälsovården kan riskdrickandet nästan halveras visar de senaste forskarrönen.

(uppdaterad)

Genom åren har det gjorts flera svenska och internationella beräkningar av vad alkoholen kostar för samhället. För Sverige skiftar det emellan 20 och 150 miljarder kronor om året. Men den allra senaste kalkylen hamnar på 50 miljarder på ett år. Det motsvarar mer än en procent av BNP.

Av den summan står mer än hälften, 30 miljarder, för samhällskostnaderna för vård och omsorg av personer som dragits in i ett beroende eller missbruk. Det handlar också om arbete som inte blir utfört till följd av att personen förtidspensioneras eller dör i förtid.

Räknat i personer är det en ganska liten grupp, cirka sex procent av den vuxna befolkningen. Den verkligt stora gruppen är så kallade riskkonsumenter som dricker ohälsosamma mängder alkohol, vilket leder till olyckor, frånvaro på jobbet och att man kanske presterar i genomsnitt 25 procent sämre än vad man annars skulle ha gjort. Notan inom arbetslivet ligger på över 20 miljarder kronor om året.

Annons
X

Men här finns också en del av lösningen. Den allra senaste forskningen på Karolinska Institutet (KI) visar nämligen att arbetsgivare tillsammans med företagshälsovården kan få ner riskdrickandet rejält med ganska små insatser. Det behövs inga dyra omfattande projekt med behandlingar och rehabilitering. Det kan räcka med ett enkelt frågeformulär, ett blodprov och uppföljande rådgivning under ett år.

–Tricket är att företagshälsovården kommer in med sin trovärdighet och engagemang och håller ett motiverande samtal om många hälsoaspekter där man även tar upp alkoholen. Poängen är sedan att man ska börja fundera över sina alkoholvanor, säger Ulric Hermansson, forskare på Centrum för psykiatriforskning på KI.

Med förebyggande hälsovård minskar 1 av 8 riskkonsumenter sitt drickande under sin livstid, men under en tolvmånadersperiod kan man med den här metoden få över hälften att komma ner under riskbruksnivån. Om effekten är kvar även under längre tid med uppföljande samtal är inte vetenskapligt klart ännu.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Det är Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på Saco, som räknat fram samhällskostnaden på 30 miljarder för dem som blivit alkoholberoende. Han är förvånad över att näringslivet inte bryr sig mer om alkoholfrågorna.

    –Kloka företag ska naturligtvis ha avtal med företagshälsovården och även släppa in olika riskbruksprojekt. Man kan faktiskt räta upp en del fall om man tar tag i saken tidigt. Dessutom står det ganska tydligt i arbetsmiljölagen att arbetsgivaren har en skyldighet att ingripa.

    Enligt Ulric Hermansson har drickandet på själva arbetsplatserna minskat enormt de senaste 25–30 åren. Förr kunde bygg- jobbarna vara fulla efter lunch på fredagarna, säger han och tar också exemplet med det accepterade krökandet på många tidningsredaktioner. Nu är det helt borta.

    –Företagen tillåter inte ett sådant beteende längre och skattereglerna har förändrat representationsdrickandet. Nästa steg för näringslivet är att satsa på personalens hälsa och stötta dem som fått begynnande problem med alkoholen. Det är dessutom en mycket lönsam investering, säger Ulric Hermansson.

    Men sociologen och forskaren Dan Porsfelt på institutionen för samhällsvetenskap vid Växjö universitet håller inte med om att det arbetsrelaterade drickandet har minskat speciellt mycket. Det har bara bytt branscher.

    –Nu är det ju konsulterna, mediefolket, tjänstemännen och medelklassen i storstäderna som går på after work eller har pubkvällar på jobbet. Det är inget råsupande, men alkoholen är självklar och för många är det svårt att säga nej. Genom det här godkänner arbetsgivaren informellt att alkoholen har en roll på arbetsplatsen, säger Dan Porsfelt.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X