Annons
X
Annons
X
Litteratur
Recension

Gingarderoben Succéromanen kommer att krossa ditt hjärta

Stella, huvudperson ”Gingarderoben”, är inte någon godhetens apostel och hon klantar sig ofta. Men handlar hennes vilja att rädda den försupna moster Tilly bara om en vilja att rädda sig själv? Leslie Jamisons gripande succéroman ställer intressanta frågor om empati.

Leslie Jamisons andra bok, essäsamlingen ”Empatiproven” kom på svenska hösten 2016. ”Jag har själv gått igenom ett tolvstegsprogram. Både eget berättande och att lyssna på andras historier var en viktig del i min väg tillbaka”, säger hon SvD Kulturs intervju nu på söndag.
Leslie Jamisons andra bok, essäsamlingen ”Empatiproven” kom på svenska hösten 2016. ”Jag har själv gått igenom ett tolvstegsprogram. Både eget berättande och att lyssna på andras historier var en viktig del i min väg tillbaka”, säger hon SvD Kulturs intervju nu på söndag. Foto: Anders Ahlgren
Bokvåren 2017

Gingarderoben

Författare
Genre
Prosa
Förlag
Weyler Förlag
ISBN
9789176810620

Översättning: Sofia Nordin Fischer 345 sidor

Empati – omsorg om och förmågan att se en annan människa, viljan att göra gott – betraktas samtidigt både som högsta ideal och med viss skepsis. Misstanken om att den som bryr sig har egoistiska motiv för såväl känslor som handlingar tycks alltid ligga på lut. De flesta som fördjupat sig ordentligt i ämnet tycks dock vara ense om att drivkrafterna i slutändan spelar mindre roll än resultatet. Om du har själviska incitament – än sen då?

Men är det så enkelt som att bara skaka av sig obehaget som uppstår när det som upplevs sprunget ur ett ”gott hjärta” solkas ned med klentrogna analyser av dina djupt liggande bevekelsegrunder? Empatin må växa ur något som har med en själv att göra, men det är en sårbar mylla. I sin essä ”Empatiproven”, ur samlingen med samma namn, skriver Leslie Jamison: ”Jag bryr mig om din smärta är ett annat sätt att säga jag bryr mig om dig om du tycker om mig. Vi bryr oss för att andra ska bry sig. Vi bryr oss för att vi är sårbara. Andra människors känslor betyder något, är konkreta: de har tyngd, utövar gravitationskraft.”

Innan Leslie Jamison skrev ”Empatiproven” skrev hon romanen ”Gingarderoben” – i svensk översättning kommer de dock i omvänd ordning – en roman som i sig bär fröet till alla de idéer och infallsvinklar kring empati som hon sedan utvecklar i essäistiken. ”Gingarderoben” är en alltigenom djupt sorglig roman, men med en skör, hoppfull styrka i sin innersta kärna. ”Gingarderoben är ingen flyktfantasi utan en långsam och säker hjärtekrossare”, skrev San Francisco Chronicle om romanen, och det är sällan en baksidesblurb är så adekvat. Det är heartbreaking, det här.

Annons
X

När Stellas mormor Lucy blir sjuk väljer Stella att ta hand om henne under hennes sista tid i livet; utan större motstånd avsäger hon sig successivt sitt liv i New York för att vårda mormodern i hennes hem, och under den här perioden får hon också veta att det finns en moster – Tilly – vars existens hon aldrig tidigare hört om. Efter Lucys död går Stella vidare till nästa uppgift: att personligen lämna dödsbudet till Tilly. Och, därefter, att försöka rädda kvinnan hon hittar försupen i en trailerpark tillbaka till livet.

Stellas vilja att rädda andra människor kan givetvis förstås som en önskan om att rädda sig själv, om att fylla tomheten hon upplever i sitt eget liv – det är definitivt så hennes bror Tom och mamma Dora ser på saken. Det är inte en felaktig förklaring, och inte heller en som Stella själv avvisar, men det är en förenklad sådan. Hennes empati för, och vilja att ta hand om, Tilly är inte antingen självisk eller altruistisk, inte antingen flykt eller uppriktig. Den är alltihop.

Leslie Jamison låter Stellas och Tillys röster löpa växelvis i vartannat kapitel, så att läsaren får både deras respektive livshistorier och överlappande skildringar av det nu som de båda befinner sig i. Deras versioner – ibland olika, ibland samstämmiga – av vad som sker bryts mot varandra, och mynnar ut i en rad olika mönster och förklaringsmodeller. Kvar blir en obeveklig märg: du kan aldrig rädda någon annan, men det betyder något att du försöker. 

Stäng

KULTURCHEFENS NYHETSBREV – veckans viktigaste kulturtexter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Leslie Jamison har skrivit en roman om den empati och kärlek som sker på trots mot tröstlösheten och i kraft av en ansträngning.

    Eller med andra ord: det går kanske inte så bra för Stella och Tilly, men det betyder inte att alltihop saknade mening. Stella är heller knappast någon ljuvlig godhetens apostel – den sorten som det är hippt att rynka på näsan åt dessa dagar – hon klantar sig (nästan) lika ofta som Tilly låter ginet glida ner i strupen. Men det är också därför som hennes empati är så lätt att känna sympati för, eftersom den inte enbart kommer naturligt utan också är ett val och ett arbete.

    I ”Empatiproven” skriver Jamison om empatin som ”något mer gammalmodigt än en impuls – det är en strävan”: ”Erkännandet av ett mått av ansträngning går emot hela idén om att empati alltid måste uppstå oombedd, att genuin är samma sak som ofrivillig, att intentionen är kärlekens fiende. Men jag tror på intentionen och jag tror på arbete. Jag tror på att vakna mitt i natten och packa väskorna och lämna kvar sitt värsta jag för att bli sitt bästa jag.”

    Det är också precis vad Stella gör. Leslie Jamison har skrivit en roman om den empati och kärlek som sker på trots mot tröstlösheten och i kraft av en ansträngning, och som sker i ett sammanhang och en familj där alla – Stella, Tilly, Lucy och Tillys vuxne son Abe – är ensamma människor med ett otroligt stort behov av att få älska och ge, få höra till och samman. Det går ett eko av E M Forsters ”Only connect!” genom ”Gingarderoben”, som klirret av flaskor inte kan dämpa.

    Annons

    Leslie Jamisons andra bok, essäsamlingen ”Empatiproven” kom på svenska hösten 2016. ”Jag har själv gått igenom ett tolvstegsprogram. Både eget berättande och att lyssna på andras historier var en viktig del i min väg tillbaka”, säger hon SvD Kulturs intervju nu på söndag.

    Foto: Anders Ahlgren Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X