Subkultur med dåligt rykte i 1890-talets Stockholm

Grilljannen levde vidare på revyscenerna långt efter guldåldern på 1890-talet. Bilden kommer från en tillbakablick på Stockholms nöjesvärld publicerad i december 1932.
Grilljannen levde vidare på revyscenerna långt efter guldåldern på 1890-talet. Bilden kommer från en tillbakablick på Stockholms nöjesvärld publicerad i december 1932. Foto: SvD

De hade kortklippt hår, bar käpp, åt grillat kött – och gjorde i övrigt mest ingenting. Lär känna ”grilljannarna” – en baktalad subkultur i 1890-talets Stockholm.

Under strecket
Publicerad

Dick Harrison.

Foto: TT

”Apparaten brinner hela dagen”. Annons för Jones Grillrum i SvD 12 juli 1886.

Foto: SvD

Sigge Wulff som grilljanne 1891.

Annons

Fråga: ”Jag har hört att det på 1800-talet fanns en motsvarighet till bratsen och stekarna vid Stureplan – ynglingar som klädde sig speciellt och slösade bort pengar på krogar. Kallade stockholmarna dem något speciellt?”

Dick Harrison: Ja, de kallades grilljannar – mest på skämt, eftersom de höll till vid Jones Grill, även känt som Jones grillrum, en restaurang som startats av Albert Jones på 1880-talet. Eftersom grillning var en nymodighet i Stockholm blev det populärt bland unga män som var stadda vid kassa (eller rättare sagt: som trodde sig vara det, och som gärna levde över sina tillgångar) att frekventera lokalen, äta det nygrillade köttet och umgås. Jones Grill låg ursprungligen på Jakobs torg men flyttade på 1890-talet – grilljannarnas storhetstid – till Norrmalmstorg 2, vid hörnet mot Hamngatan, det vill säga i samma fastighet som Norrmalmstorgsdramat utspelade sig 1973. Efterledet ”janne” var ett vanligt underklassnamn och hade slangbetydelsen ”slyngel”.

Annons
Annons
Annons