Subjektsregeln finns inte

Under strecket
Publicerad
Annons

Språkspalten terminsavslutar med en MVG-uppgift för språkriktighetsatleter: Vad är subjektsregeln?
En satsförkortnings tankesubjekt måste syfta på samma sak som huvudsatsens grammatiska subjekt. Ungefär så brukar subjektsregeln beskrivas i regelsamlingar och språkspalter. Det skulle förklara det tokiga med följande meningar: "Helrenoverad så sent som 1998 misstänkte inte köparen att villan var rutten" eller "Genom att flytta produktionen till Italien blir personalen överflödig". Huvudsatssubjekt är
köparen respektive
personalen. Men det är inte köparen som är helrenoverad, och det är inte personalen som flyttar produktionen.

Nu har subjektsregeln fått sin doktorsavhandling, Benjamin Lyngfelts Kontroll i svenskan, försvarad vid Göteborgs universitet den 18 maj i år. (Kontroll är den internationella facktermen för samsyftning mellan tankesubjekt och annat led i meningen.) Undersökningen, som bygger på autentiska texter, är klargörande men krånglig. Ett referat leder oundvikligen in i den grammatiska snårskogen. Håll i er nu:
Lyngfelt påpekar först det välkända faktum att subjektsregeln inte alls gäller för otaliga satsförkortningar i svenskan. Snarare kan man tala om en objektsregel: "Persson övertalade Schyman att lägga ned sin röst". Schyman är objekt i huvudsatsen och tankesubjekt i satsförkortningen "att lägga ned sin röst".

Annons
Annons
Annons