Annons
X
Annons
X

”Styrelsearvodena ökar med andelen kvinnor”

Vad avgör storleken styrelsearvoden? Ersättningen till ledamöterna beror på faktorer som storleken på bolaget och vem som är dominerande ägare. Men vi fann också att ersättningen ökade med andelen internationella ledamöter och andelen kvinnor, skriver forskarna Sven-Olof Yrjö Collin och Yuliya Ponomareva.

Foto: Maja Suslin/TT

DEBATT | BOLAGSSTYRNING

I dagarna kallas aktieägarna till bolagsstämmor, och medan ägarna frågar sig varför de skall betala för styrelseledamöterna skriver journalisterna att ledamöterna duschas av guldregn. Höga arvoden sticker i ögonen, speciellt om man har tron att arvodet skall motsvaras av en hög vinst.

Vad är det då som avgör styrelsearvoden? Vi har undersökt den frågan genom att studera ledamöters ersättning i början av 2010-talet (se fotnot).

Vi fann att ersättningen ökar med bolagets storlek. Det kan bero på att det är ett svårare arbete att leda stora bolag. Men det kan också bero på att det är lättare att ta mycket sylt ur en stor syltburk.

Annons
X

Vi fann däremot inte att ersättningen berodde på tidigare finansiellt resultat. Opinionen kan då beklaga att ledamöterna inte ersätts utifrån bolagets prestation. Men det är svårt att bestämma vilken prestationsvariabel som är relevant, ty det är ju aktieägarna och inte opinionen som avgör vilken prestation som är önskvärd.

Samtidigt ersätts numer vd ofta utifrån kortsiktiga prestationsmål, varför styrelsen behövs som en mer långsiktig kraft i bolaget, vilket talar för att styrelsen inte skall ges ersättning som varierar med årets vinst.

Det är lättare att ta mycket sylt ur en stor syltburk.

Stäng

SvD VIN & MAT:s NYHETSBREV – vintips och recept direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Slutligen måste de som tror att ersättningen skall följa bolagets prestation fråga sig, om man inte skall betala bättre när man vill att ledamöterna skall anstränga sig mer, det vill säga när bolaget går dåligt? Trots allt är det i motvinden du behöver den extra kraft som en god ersättning kan ge, än när du har medvind.

    Vi fann att ersättningen ökade med andel internationella ledamöter och andel kvinnor. Det kan tyda på att det finns en brist på dessa kategorier, och att bolagen får betala extra för att förmå dessa grupper att sitta i styrelserna.

    Vidare fann vi att dagens mode inom bolagsstyrningen, att byråkratisera styrelsen genom att skapa fler och fler utskott och kommittéer, också leder till högre kostnader för styrelsen. Förvisso kan det vara så att alla dessa utskott leder till kvalitetsförbättringar i styrelsens beslut. Men det kan också följa den lag vi alla känner igen, att vill du försäkra dig om att inget utförs kan du antingen undvika att utföra arbetet eller att skapa en kommitté.

    Slutligen fann vi att ledamöternas ersättning berodde på vem som är dominerande ägare till bolagen. Ägare, som vi benämner företagsägare, som består av individer, familjer och i viss utsträckning av andra bolag, tenderar att ge sina ledamöter lägre ersättning än ägare som vi kallar finansiella ägare, vilket består av institutionella ägare, inhemska och utländska. Vår förklaring till denna skillnad är att företagsägare agerar i större utsträckning gentemot bolaget, byggt på bolagsspecifik kompetens och på makt, medan finansiella ägare blott agerar indirekt, genom opinionsbildning och genom rekrytering av styrelseledamöter. Denna skillnad i kompetens och makt får de finansiella ägarna kompensera genom att styrelseledamöterna får högre ersättning.

    Slutsatsen i vår undersökning är dock inte att den ena ägartypen är att föredra framför den andra. I dag finns ett tryck mot enfald i bolagsstyrning, en modenyck som kallas God Bolagsstyrning. Men vad vi vet är att olika ägare har olika preferenser och förmågor, varför det inte finns ett recept att använda, utan flera.

    I slutändan går det inte att döma ut ersättningar till styrelser som för höga eller för låga utan att ta hänsyn till många faktorer, varav en är vem som är ägare och vad den vill med bolaget.

    Sven-Olof Yrjö Collin

    professor i företagsstyrning, Högskolan Kristianstad och Linnéuniversitetet.

    Yuliya Ponomareva

    doktor i bolagsstyrning, Uppsala universitet

    Fotnot: Artikeln ”Governance strategy and costs: Board compensation in Sweden” av S-O Collin, Y Ponomareva, S Ottosson och N Sundberg kommer att publiceras i Journal of Management & Governance.

    Annons
    Annons
    X
    Foto: Maja Suslin/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X