Recension

Kära BarbroStumt avgrundsvrål ekar över Österlen

Lena Ackebo skriver redan på en tredje och avslutande del om sina romanfigurer Mona och Barbro.
Lena Ackebo skriver redan på en tredje och avslutande del om sina romanfigurer Mona och Barbro. Foto: Claudio Bresciani/Natur&Kultur

Ända till sista sidan dröjer det, innan räkorna ligger på parketten och avgrundsvrålen ekar över Österlen. Då har man väntat på Barbros krasch i många sidor redan. Lena Ackebo gör sig ingen dramaturgisk brådska.

Under strecket
Publicerad
Annons

Ett drama förutsätter sin konflikt. En inre eller yttre, själslig eller politisk, uppenbar eller subtil. Något som hotar eller blänker och lockar, manar till uppbrott, förändring. Men vad sker med en roman om dess hjältinna konstant skyr konflikt?

Barbro är drygt medelålders, men hävdar sin ungdom. Hon har alltid ansetts vacker, driver omkring i en konstant känsla av hopplöshet, går på spinning och är missnöjd med sin makes vikt. När något berör henne på djupet reagerar hon med obehag. Storasystern Mona kallar Barbro känslomässigt handikappad.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons