Annons

Johannes Heuman:Stulen konst en moralisk väckarklocka

PRINCIPFRÅGA. Den konst som stals under nazitiden har ofta hamnat på museer som köpt verken i god tro. Både Louvren och Moderna museet har nyligen gett vika för återgällningskrav från arvingar till de rättmätiga ägarna.

Under strecket
Publicerad

Det maskinskrivna brevet är daterat den 28 december 1938. Den österrikiske industrimannen och konstsamlaren Friedrich Unger är i en svår situation. För sex månader sedan lämnade han Österrike för Frankrike. Hemlandet hade införlivats i nazisternas Tyskland. I Wien hade Unger fängslats av Gestapo, förlorat en stor del av sina tillgångar och blivit statslös. Nu hoppas han på att bli fransman. Men trots goda kontakter och obehindrad franska gnager oron. Europas gränser har alltmer slutit sig för judiska flyktingar som vill komma undan nazismen.

I sin desperation att få franskt medborgarskap erbjuder nu Friedrich Unger tre kända konstverk till Frankrikes nationella konstsamlingar. Det handlar om nederländsk 1600-talskonst av Pieter Claesz och Jan de Heem samt ett verk av den italienske konstnären Francesco Trevisani. Museiledningen ställer sig positiv till gåvan och Unger får även klartecken från högsta politiska ort. Men det upprättas inget bindande avtal om att Unger verkligen ska få sitt medborgarskap och när väl tavlorna är donerade så visar sig myndigheterna inte lika hjälpsamma längre. Begäran om medborgarskap avslås. Men tavlorna hänger än i dag kvar på Louvren.

Annons
Annons
Annons