Annons
X
Annons
X

”Krävs mer pengar för att inte tappa mot rysk militär”

Rysslands militära förmåga fortsätter öka även efter 2020. Utan ekonomiska tillskott till det svenska försvaret förskjuts styrkeförhållandena efterhand ”i ännu högre grad till rysk fördel”.

Det skriver Försvarsmakten i en perspektivstudie till regeringen som SvD tagit del av.

Det skärpta säkerhetsläget
Amfibieregementet vid Haninge garnison under övningen Baltops.
Amfibieregementet vid Haninge garnison under övningen Baltops. Foto: Yvonne Åsell/SvD

– Grunden är den strategiska inriktningen för perioden 2025-2035. Den pekar på att det krävs ökad försvarsförmåga och på den osäkerhet som gäller bland annat på grund av Rysslands militära agerande, säger konteramiral Jonas Haggren, chef för Högkvarterets inriktningsavdelning till SvD.

Det nuvarande försvarsbeslutet från förra våren gav försvaret 10,2 miljarder i ökade anslag under innevarande försvarsperiod 2016-2020.

Den nya studien, som nu överlämnas till regeringen och försvarsminister Peter Hultqvist, blickar framåt och sammanfattar militärens omvärldsanalys fram till 2035. På sikt kommer den att följas av fler, inklusive kostnadsberäkningar och är också tänkt att ligga till grund för nästa försvarsbeslut.

Annons
X

”Med de säkerhetspolitiska osäkerheterna som bakgrund behövs en översyn över vilken militär grundförsäkringspremie som krävs för att risktagningen i perioden efter 2025 ska förbli rimlig”.

Enligt perspektivstudien innebär Rysslands fortsatta militära förmågeökning och förändringar i den operativa miljön i Sveriges närområde i Östersjön att det svenska försvaret måste få höjda anslag under nästa försvarsperiod för att inte tappa ytterligare mark i förhållande till den ryska militären.

– Vi behöver en långsiktighet i vår förmågeutveckling för att möta hot och risker som blir alltmer komplexa att hantera. Därför måste vi börja prata om nästa försvarsbeslut redan nu så att besluten kan fattas i tid, säger konteramiral Haggren till SvD.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Perspektivstudien pekar nu på ”fyra centrala förhållanden”, som utgör grund för att Försvarsmaktens operativa förmåga måste utvecklas vidare och varför.

    1. Den första omständigheten är en tilltagande säkerhetspolitisk osäkerhet. Ryssland ger, enligt studien, intryck av att vilja förändra ”rådande säkerhetspolitisk ordning”. Det gäller både globalt och regionalt i det nordisk-baltiska området.

    Till detta ska nu också läggas att det ”finns en osäkerhet om den framtida linjen i USA:s säkerhetspolitik”, efter Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet. Sammantaget innebär detta att rikstagningen på längre sikt ”ökar betydligt i perioden efter 2020”, enligt studien.

    2. Den andra förklaringen till att läget skärps är att metoderna vid en konflikt ändras och enligt studien syftar ett angrepp ”i första hand till att förneka annan part handlingsfrihet”.

    ”Den ryska strategi- och doktrinutvecklingen uppfattas systematiskt riktas mot att utnyttja västvärldens svagheter”, som det uttrycks i perspektivstudien.

    Konteramiral Jonas Haggren till SvD:

    – Det handlar om en ökad förmåga med långräckviddiga vapen, att utnyttja hybridkrigföring och underrättelseinhämtning och att klara att koordinera det. Ryssland har den förmåga och kommer att öka den på sikt.

    3. Den tredje punkten i studien konstaterar att Sverige kommer ”oundvikligen att bli påverkat” vid en konflikt i Östersjöområdet. Skälet är det geostrategiska läget och att ”tillgång till svenskt territorium är en strategisk fördel för såväl Ryssland som Nato och USA”. Enligt studien finns det också, för svenskt vidkommande ”utan fördragsfästa säkerhetsgarantier” en ”fortsatt osäkerhet om och när stöd kan påräknas”.

    Men det ska inte tolkas som att Försvarsmakten pläderar för ett Natomedlemskap, enligt konteramiral Jonas Haggren.

    – Nej, det gör vi inte.

    4. Det fjärde området tar i skened av hybridkrigföring upp det ökade behovet av samhällets förmåga till strategisk kommunikation och att kunna ”agera i gråzonen mellan krig och fred.” Det betyder i sin tur, enligt studien, att ”det ömsesidiga beroendet mellan den militära och civila delen av totalförsvaret har ökat”.

    Annons

    Amfibieregementet vid Haninge garnison under övningen Baltops.

    Foto: Yvonne Åsell/SvD Bild 1 av 2

    Försvaret menar att det där viktigt att fatta besluten Försvarsminister Peter Hultqvist

    Foto: Henrik Montgomery/TT Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X