Annons
X
Annons
X

Studenter klarar inte oförutsedda utgifter

40 procent av alla studenter har inte råd med en oförutsedd utgift på 3000 kronor. Det visar en ny undersökning från Stockholms universitets studentkår. Nu måste politikerna ta krafttag för studenternas ekonomi, skriver Andrey Tibajev, ordförande Stockholms universitets studentkår.

Varje år släpper Swedbank och SFS var sin teoretisk budget för studenter beräknat pågenomsnittliga intäkter och kostnader. I år har dessa lett till debatt då Swedbanks studentbudget visar att studenter går plus varje månad, medan SFS anger att de går back. Problemet med båda dessa är att studenter inte är en homogen population – vi lever under vitt skilda livsvillkor och detta är något som en teoretisk budget inte belyser.

Det enda sättet att få reda på hur studenters ekonomiska situation faktiskt ser ut är genom att fråga dem. Därför genomförde Stockholms universitets studentkår (SUS) en enkätundersökning bland sina medlemmar i februari i år och som vi i dag presenterar. 1 400 studenter svarade på enkäten.

Det visar sig, föga förvånande, att många studenter lever i en mycket utsatt ekonomisk situation.

Annons
X

Så stor del som 40 procent av alla studenter har inte råd med en oförutsedd utgift på 3000 kr. Det innebär att om en tand går sönder eller datorn blir stulen så har studenter inte möjlighet att själv ordna sin situation. Att jobba extra vid sidan om sina studier verkar inte heller hjälpa. Andelen som inte har råd med en oförutsedd utgift minskar inte förrän studenterna i princip arbetar heltid.

En tredjedel av alla studenter uppger att extrajobb påverkar studierna negativt, drygt lika många uppger också att de skulle arbeta mindre om studiemedlet höjdes. Detta är ett stort problem.

Arbete vid sidan om studier ska vara en möjlighet till utveckling och relevant arbetslivsanknytning, inte nödvändigt för klara hyran. Ändå är det en försvinnande liten andel, sex procent, som uppger att de primärt arbetar för att få arbetslivserfarenhet.

När SUS frågade vilken politisk åtgärd studenter föredrar för att förbättra den ekonomiska situationen svarade nästan 60 procent att de helst ser att studiemedlet ökar. Resterande 40 procent vill se ändringar i fribeloppet. Av de som föredrog höjning av studiemedlet var en stark majoritet för i första hand en höjning av bidragsdelen.

Något självklart anser endast en procent att höjningen av studiemedel bör ske genom ökat studielån.

I detta perspektiv ter sig regeringens senaste reform närmast parodisk: en höjning av bidraget med 12 kr per månad och en höjning av lånet med 308 kr.

Många studenter leve r idag på marginalen, utan ekonomisk buffert och med sämre studieresultat som konsekvens. Det är en farlig utveckling som inte bara slår hårt mot enskilda utan även hotar genomströmningen och kvaliteten i utbildningen. SUS uppmanar därför de partier som söker regeringsställning för nästa mandatperiod att ta krafttag i denna fråga och komma med offensiva förslag på hur studenters ekonomiska situation ska förbättras.

ANDREY TIBAJEV

ordförande Stockholms universitets studentkår

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X