Struntar regeringen i rätten till personlig integritet?

Vi kräver av den svenska regeringen att man klart och tydligt tar avstånd från den amerikanska massövervakningen, som ett brott mot en grundläggande mänsklig rättighet. Det skriver professorerna Göran Collste och Iordanis Kavathatzopoulos samt Elin Palm, Linköpings universitet.

Under strecket
Publicerad
AP, TT (ARKIV)
Foto: AP, TT (ARKIV)
Annons

Datorn, internet och social medier har skapat nya möjligheter för dataregister, informationsöverföring och social kommunikation. Men den nya tekniken har också en baksida. Det är möjligt att i stor skala registrera och kommunicera känsliga och personliga uppgifter om individer. Dessa insikter ledde 1995 till ett gemensamt EU-direktiv för att bevara den personliga integriteten på nätet och i Sverige infördes Personuppgiftslagen (PUL) 1998.

Vi som skrivit denna artikel har under många år studerat de etiska och psykologiska aspekterna av det nya informationssamhället. Vi har utvecklat teorier om innebörden och vikten av skyddet för personlig integritet, och vi har på olika sätt försökt att bidra till förståelsen av integritet och integritetskränkningar i arbetsliv, vård och samhälle. Att kränka individers personliga integritet är att kränka deras rätt till ett privatliv, till att själva kunna forma sina liv och sina uppfattningar utan insyn. Därför är rättigheten till personlig integritet både ett skydd för den enskildes människovärde och en förutsättning för det demokratiska samtalet.

Annons
Annons
Annons