Annons
X
Annons
X

Kritik mot återvändarstöd: ”Falskt hopp om rimligt liv”

Asylsökande afghaner som får avslag erbjuds pengar och hjälp till jobb i hemlandet. Men alla som söker stöd blir inte beviljade. Dessutom höjs nu varnande röster för att pengar fördröjs – eller inte alls betalas ut.

Svenskt flykting­mottagande
Afghaner som landat på Kabuls internationella flygplats efter att de har fått avslag på sina asylansökningar i Europa. Syftet med det ekonomiska stödet från Migrationsverket är att uppmuntra och underlätta att återvända självmant från Sverige till Afghanistan.
Afghaner som landat på Kabuls internationella flygplats efter att de har fått avslag på sina asylansökningar i Europa. Syftet med det ekonomiska stödet från Migrationsverket är att uppmuntra och underlätta att återvända självmant från Sverige till Afghanistan. Foto: Massoud Hossaini/AP

Lärlingsutbildning, arbetspraktik med subventionerad lön samt stöd att starta eget företag. Och ekonomiskt stöd – 30 000 kronor för en vuxen. På Migrationsverkets hemsida berättas att ”stödet betalas ut om situationen i ditt hemland gör det svårt att hitta jobb och bostad”.

Syftet är att uppmuntra och underlätta att återvända självmant.

– Det finns kriterier för att återetableringsstöd ska beviljas. Det är inte en rättighet att få det, säger Tobias Axelsson, enhetschef på Migrationsverket.

Annons
X

Kinna Skoglund, talesperson för Vi står inte ut, en rörelse för yrkesverksamma och personer som har uppdrag där de möter ensamkommande i sin vardag, tycker att det svenska stödet ger återvändare ett felaktigt hopp om ett rimligt liv i Afghanistan.

– I stället får de leva på gatorna.

Hon och många andra är starkt kritiska till att besked om stödet har beviljats ofta kommer först efter ankomsten till Afghanistan.

Stödet är inte menat att vara ett akutstöd. Själva utbetalningen sker med en viss fördröjning efter det att stödet beviljats.

Flera gode män berättar för SvD hur deras ungdomar efter lång väntan får avslag på ansökan om stöd. En av dem är Javad, som flögs till Kabul under hösten.

– Växlingskontoret var stängt, han hade inga afghanska pengar. Hans svenska mobiltelefon fungerade inte. Han känner ingen och hade ingenstans att bo, berättar hans gode man.

Inom en månad har Javad bevittnat två bombattentat, rånats på mobil och pengar och bestulits på sin id-handling.

– Jag vill verkligen komma hem till Sverige. Det blir inte bra för mig här, säger han efter rånet till SvD.

Häromveckan fick han veta att hans ansökan om stöd avslagits. Han får heller ingen hjälp med lärlingsutbildning eller praktik.

Andra, som redan fått stödet beviljat, får vänta i månader innan det utbetalas på plats av International Organization for Migration (IOM), har SvD uppgifter om.

En pojke väntade i fyra månader innan pengarna betalades ut. En annan är inne på sin åttonde månad. Av vissa krävs förbehåll. En kille måste vara i Kabul i två månader och starta eget för att få ut pengarna. En annan har fått en delsumma, resten kan han få ut ”om det är något särskilt han ska köpa”.

Kinna Skoglund påpekar att tillgång till dator eller mobil behövs för att få veta om stödet beviljats.

– Men om de under väntetiden rånas eller blir bestulna på sina mobiler? De kanske inte ens kan ta sig till den plats där pengarna ska betalas ut.

Att skaffa jobb i Kabul, där arbetslösheten är 40 procent, är mycket svårt utan kontakter, och många unga som vuxit upp i Iran eller Pakistan saknar släkt i Afghanistan. Foto: Rahmat Gul/AP

Att skaffa jobb i Kabul, där arbetslösheten är 40 procent, är mycket svårt utan kontakter. Många unga som vuxit upp i Iran eller Pakistan saknar släkt i Afghanistan. De har stora svårigheter att klara sig utan pengar. Vi står inte ut-rörelsen befarar att en del av de utvisade riskerar att dö.

– Såvida de inte blir rekryterade av talibanerna. Det kan vara enda alternativet att överleva, säger Kinna Skoglund.

Även Svenska Afghanistankommittén (SAK) ser en stor risk att de som skickas tillbaka kommer att tvingas tigga på gatan, finna sin försörjning i kriminella nätverk, rekryteras till armén eller till beväpnade oppositionsgrupper.

Enligt Sayed Alemi Balkhi, Afghanistans flykting- och repatrieringsminister, finns en oro från afghanskt håll att EU inte upprätthåller sin del av avtalet när det gäller att säkerställa stöd för framgångsrik återanpassning för återvändande.

Det finns även en oro för att EU inte försäkrar sig om att inte utvisa människor till misär eller ett liv i fruktan.

– Stödet är inte menat att vara ett akutstöd. Själva utbetalningen sker med en viss fördröjning efter det att stödet beviljats. Vi hade dessutom en situation i somras med fördröjningar på upp till flera månader. Även i november var handläggningstiden något längre. Men ambitionen är att ha ett beslut i handen innan man åker, säger Tobias Axelsson och tillägger att det ibland uppstår missförstånd.

– Det kan även finnas behov av kompletterande uppgifter. IOM har en procedur för att det hela ska gå säkert till, vilken kan fördröja hanteringen på flera sätt.

Hur vet ni att pengarna kommer fram?

– Vi får återkoppling på de utbetalningar som verkställs. IOM ger oss regelbundna redovisningar. Beslutet finns ju där. Det ankommer på individen att ta kontakt med IOM.

Men om pengar inte utbetalas trots att beslut fattats?

– Vi hör ibland de här ryktena och är liksom IOM måna om att få återkoppling så att vi kan följa upp.

Talibaner i den afghanska provinsen Herat. Migrationsverket har bedömt i ett nytt rättsligt ställningstagande att säkerhetsläget i Afghanistan har försämrats. Inbördeskrig råder i större delen av landet. Foto: Allauddin Khan/AP

Afghanistanexperten Anders Fänge har bett SAK:s informationsansvarige i Kabul att följa upp utvisade unga.

– IOM försöker säkert sköta det, men det verkar ju inte fungera om man lyssnar på skildringar av förseningar och oklarheter.

Migrationsverket anser sig i dag inte ha några indikationer på att korruption finns i systemet.

– Skulle sådan information inkomma följer vi alltid upp den, säger Tobias Axelsson.

Sedan en vecka tillbaka har verket en återvändandesambandsman på plats i Kabul. Men Anders Fänge är skeptisk:

– På grund av säkerhetsläget måste han färdas i armerad bil och ha livvakter med sig. Vad får han för information under dessa förutsättningar? Det blir omöjligt att söka upp grabbarna.

Även erbjudande om lärlingsutbildning och praktik hoppas Migrationsverket ska få fler att återvända självmant och återetablera sig. Det finns 200 platser avsatta, berättar Tobias Axelsson.

Hittills i år har cirka 4 300 afghaner fått beslut om av- eller utvisning. 16 000 vuxna väntar på beslut. Då förslår 200 platser inte långt?

– Det finns möjlighet att utvidga vid behov.

Fotnot: Javad heter egentligen något annat.

Annons

Afghaner som landat på Kabuls internationella flygplats efter att de har fått avslag på sina asylansökningar i Europa. Syftet med det ekonomiska stödet från Migrationsverket är att uppmuntra och underlätta att återvända självmant från Sverige till Afghanistan.

Foto: Massoud Hossaini/AP Bild 1 av 3

Att skaffa jobb i Kabul, där arbetslösheten är 40 procent, är mycket svårt utan kontakter, och många unga som vuxit upp i Iran eller Pakistan saknar släkt i Afghanistan.

Foto: Rahmat Gul/AP Bild 2 av 3

Talibaner i den afghanska provinsen Herat. Migrationsverket har bedömt i ett nytt rättsligt ställningstagande att säkerhetsläget i Afghanistan har försämrats. Inbördeskrig råder i större delen av landet.

Foto: Allauddin Khan/AP Bild 3 av 3
Annons
X
Annons
X