Annons
X
Annons
X
Näringsliv
Krönika

Andreas Cervenka: Bluffdoftande Onecoin har förklarat krig

Den flera tusen år gamla uppfinningen pengar tycks stå inför radikala förändringar – en maktkamp som kan förändra samhället. Hysterin kring nätvalutan Onecoin är ett tecken i tiden.

(uppdaterad)
Virtuella valutor
Riksbankschef Stefan Ingves visade upp de nya svenska sedlarna i oktober. Sedelprasslet i Sverige är annars på väg att tystna, skriver SvD:s Andreas Cervenka. Riksbanken har sedan lyft idén om e-kronor – en krigsförklaring mot bankerna.
Riksbankschef Stefan Ingves visade upp de nya svenska sedlarna i oktober. Sedelprasslet i Sverige är annars på väg att tystna, skriver SvD:s Andreas Cervenka. Riksbanken har sedan lyft idén om e-kronor – en krigsförklaring mot bankerna. Foto: Anders Wiklund/TT

Att H&M skulle ge ut en liten pedagogisk skrift med titeln ”Vad är kläder?” får nog betraktas som en högoddsare. De flesta som besöker kedjans butiker förväntas liksom ha krånglat sig över den kunskapströskeln.

I ekonomins universum existerar inga självklarheter. För ett par år sedan publicerade Riksbanken en kort film med titeln ”Vad är pengar?”, som bland annat avslöjar var pengar kommer ifrån (de skapas i huvudsak av privata banker, fast det visste ni väl vid det här laget).

Pengar är en samhällelig angelägenhet i klass med naturen och försvaret. Av detta följer att banker är väldigt speciella företag.

Annons
X

När Swedbanks bankomater nyligen förvandlades till ymnighetshorn fick polis kallas in och näringsminister Mikael Damberg uttalade sig bekymrat. Det är svårt att tänka sig motsvarande pådrag om en last tubsockor från H&M råkat hamna på avvägar.

Det pågår för närvarande ett lågintensivt korståg mot den uråldriga innovationen kontanter.

Om ett antal år kanske Swedbank-incidenten framstår som bisarr – inte på grund av it-haveriet utan för att det 2017 fortfarande fanns pengar i fysisk form.

Sedelprasslet i Sverige är på väg att tystna. Idag finns drygt 60 miljarder kronor i kontanter i omlopp – en minskning med nästan 40 procent på tio år. Kontanter ges ut av Riksbanken och kan därför kallas ”centralbankspengar”, att jämföra med elektroniska pengar på konton som bäst beskrivs som ”bankpengar” (sådana finns det 2 200 miljarder kronor av enligt Riksbanken).

Att svenska banker helst vill slippa befatta sig med flottiga enkronor och hundörade tjugor är ingen hemlighet.

De är inte ensamma.

Det pågår för närvarande ett lågintensivt korståg mot den uråldriga innovationen kontanter. I november ogiltigförklarade Indiens regering nära 90 procent av landets sedlar med omedelbar verkan. Syftet var att krossa den svarta ekonomin, men slaget träffade de fattiga hårdast.

Stjärnekonomen Kenneth Rogoff har gett ut en hel bok om varför världen borde sluta med kontanter som enligt honom göder kriminalitet, skatteflykt och terrorism.

Idén har fått stöd i centralbankskretsar, fast av ett annat skäl: utan kontanter kan räntan sänkas till hur mycket minus som helst eftersom medborgarna inte kan protestera genom att stoppa pengarna i den berömda madrassen. Ett annat argument som förekommer är att sedlar helt enkelt är ohygieniska.

Ungefär här är det kanske dags att ta ett djupt andetag. Att något framstår som praktiskt är nämligen inte nödvändigtvis alltid samma sak som att det är en god idé.

Pengar i det postindustriella samhället bygger på samma princip som jultomten.

Den som vill utrota brottslighet skulle ju exempelvis kunna förorda att himlen färgas svart av drönare och samtliga undersåtar förses med spårsändare. Effektivt, ja. Sunt, nej. Även pengar handlar i hög grad om individuell frihet.

Varför diskuteras dessa frågor just nu?

Pengar i det postindustriella samhället bygger på samma princip som jultomten. Så länge alla spelar med fungerar det fantastiskt, men om tron krackelerar blir hela grejen snabbt löjlig. Ett aktuellt exempel är Venezuela, där pengar fallit så snabbt i värde att butiksägare börjat väga sedlar istället för att räkna dem.

Efter 2008 har förtroendet för världens finansiella system hamnat i gungning. Detta har sammanfallit med en teknologisk revolution som gjort att det uppstått så kallade nätvalutor, framförallt Bitcoin men också hundratals andra mer eller mindre seriösa varianter inklusive det bluffdoftande Onecoin som SvD skriver om idag. Alla har det gemensamt att de utmanar centralbankernas och de privata bankernas monetära monopol.

Idag styrs pengar direkt och indirekt av staten, eftersom banker behöver tillstånd för att operera. Detta gör också att pengar i krislägen kan frysas och konfiskeras (minns Cypern). Om kontanterna försvinner blir denna kontroll nästan total, liksom sårbarheten för it-störningar i banksystemet.

Nätvalutorna fungerar oberoende av stater och banker, vilket är en del av lockelsen. Att Bitcoin är populärast i kommunistregimen Kina är ingen slump.

På väg i på Bitcoin-konferens i New York 2014. Nätvalutor fungerar oberoende av stater och banker, vilket är en del av lockelsen, poängterar Andreas Cervenka: ”Att Bitcoin är populärast i kommunistregimen Kina är ingen slump”. Även Onecoin har fått flest medlemmar i Kina. Foto: Mark Lennihan/AP

Riksbanken har lyft idén om ge ut e-kronor, ett slags digitala kontanter. Det är inget mindre än en ogenerad krigsförklaring mot bankerna.

Sett till den totala mängden pengar i världen är dock nätvalutorna än så länge marginella fenomen.

En annan aspekt av dagens system är att nya pengar föds som skulder, och historiskt är skulder tätt förknippat med makt.

Att den finansiella sektorn idag åtnjuter visst inflytande i samhället är inget djärvt påstående.

Vilket för oss tillbaka till Sverige och kontanterna. En inte oviktig detalj i sammanhanget är att den folkvalda riksdagen bestämt att fysiska pengar ska vara giltiga betalningsmedel. Om storbankerna smygvägen försöker fasa ut denna form av pengar är det ytterst en demokratisk fråga.

Utvecklingen har irriterat Riksbanken som lyft idén om ge ut e-kronor, ett slags digitala kontanter. Det är inget mindre än en ogenerad krigsförklaring mot bankerna. Om e-kronor ser dagens ljus skulle det plötsligt finnas en ny form av elektroniska pengar som till skillnad från idag inte är en fordran på en bank, och därmed helt riskfria. En bank kan ju i värsta fall gå omkull och pengarna försvinna.

Det är inte svårt att föreställa sig vilken form av pengar som sparare och företag skulle välja i en allvarlig finanskris. Och vad som då skulle hända med bankerna. I förlängningen skulle e-kronor och andra utländska motsvarigheter kunna torpedera bankernas affärsmodell och unika ställning.

Striden om pengars framtid har bara börjat. Oavsett om lösningen kommer stavas Bitcoin, e-kronor eller status quo ligger alltså ganska mycket i potten: frihet, kontroll, makt, demokrati.

Frågor som får anses vara snäppet viktigare än en femhundring i svart betalning för en julgran eller hur många bakterier som bor på en hundralapp.

Annons
Annons
X

Riksbankschef Stefan Ingves visade upp de nya svenska sedlarna i oktober. Sedelprasslet i Sverige är annars på väg att tystna, skriver SvD:s Andreas Cervenka. Riksbanken har sedan lyft idén om e-kronor – en krigsförklaring mot bankerna.

Foto: Anders Wiklund/TT Bild 1 av 2

På väg i på Bitcoin-konferens i New York 2014. Nätvalutor fungerar oberoende av stater och banker, vilket är en del av lockelsen, poängterar Andreas Cervenka: ”Att Bitcoin är populärast i kommunistregimen Kina är ingen slump”. Även Onecoin har fått flest medlemmar i Kina.

Foto: Mark Lennihan/AP Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X