Annons

Dick Harrison:Striden mellan islam och kristendom är överdriven

Illustration av Gustave Doré. Rikard Lejonhjärta och Saladin, Slaget vid Arsuf 1191.
Illustration av Gustave Doré. Rikard Lejonhjärta och Saladin, Slaget vid Arsuf 1191. Foto: Lanmas/IBL

15 juli 1099 skedde det kristna Europas mest spektakulära seger över islam då Jerusalem föll för korsfararna. Men att fiendeskapet mellan kristna och muslimer allt sedan dess löpt som en röd tråd genom historien är ett falsarium.

Publicerad

Korsfararnas seger i Jerusalem för snart tusen år sedan inspirerade till nya fälttåg under hundratals år. I historien om västerländsk-muslimska relationer intar, föga förvånande, Jerusalems fall en lika viktig som dyster centralposition. Men hur stor betydelse ska vi tillskriva det första korståget? Har muslimer och kristna allt sedan dess legat i luven på varandra och krigat med ord och vapen? Under de senaste decennierna, med allt tal om ”Clash of civilizations”, framstår det som om den ömsesidiga fiendskapen har utgjort en röd, om än tidvis dold, tråd i global historia i ett millennium. Är det verkligen sant?

Nej, det rör sig om en typisk samtidshistorisk övertolkning av det förflutna. Medeltidens européer uppfattade korsfarare som en variant av pilgrimer och hade inte ens en specifik term för krigarkategorin. Folk i Mellanöstern, som vid denna tid hade en proportionerligt sett betydligt större kristen befolkning än idag, uppfattade nykomlingarna som några av många utifrån kommande krigiska stammar som tävlade om att ockupera deras städer. Långt ifrån alla emirer, kungar och furstar uppfattade religionen som det centrala tvisteämnet under korstågens tidevarv. Det är lätt att hitta kristna och muslimska härskare som rentav sympatiserade med varandra när de konfronterade sina besvärliga präster eller imamer.

Foto: IBL Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons