Recension

Uncharted: Drake’s fortuneStrid spelström

Foto: NAUGHTY DOG/SONY
Publicerad
Annons

Det här skulle kunna vara nyinspelningen av Indiana Jones. Och det är inget dåligt betyg. Allt finns med, från den nötta anteckningsboken med research till sylvassa fällor i djungeln och antika lönndörrar med avancerade öppningsmekanismer. Huvudpersonen Nathan Drake – ättling till 1500-tals-upptäcksresanden Francis Drake – är lite mindre nonchalant våghalsig än Indiana, men hans följeslagare är de typiska: en envis kvinnlig reporter och en manlig, medelålders, skuldsatt kompanjon.

Trots att de är stereotyper så tillför karaktärerna mycket liv och närvaro. De ser ut, rör sig och inte minst pratar som riktigt folk. Dessutom är de placerade i miljöer som är slående, oavsett om det är klippor som glittrar i solnedgången eller dunkla katakomber. Det är spännande, fullt av härliga vändningar och mot slutet – som tyvärr kommer på tok för fort – nästan outhärdligt läskigt. Framförallt följer spelmomenten alltid historien. Filmade mellansekvenser där klippor ­rasar leder snabbt vidare till att man måste hoppa i trygghet, ­repliker mellan karaktärerna för handlingen framåt samtidigt som man är mitt uppe i något annat. Här känns det faktiskt som att spelet är utformat utifrån berättelsen och inte tvärtom.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons