Annons
X
Annons
X

Stress får hjärnan att krympa

Långvarig negativ stress och depression kan göra att hjärnans volym minskar. Nya studier visar hjärnans celler kan tappa kontakten med varandra. Frågan är om skadorna kan repareras.

När vi är stressade under långa perioder och kanske till och med deprimerade finns det tecken som tyder på att vår hjärna tar skada. Hjärnans volym kan efterhand minska, med följden att de kognitiva och känslomässiga förmågorna försämras.

Med de kognitiva funktionerna menas sådant som kunskap, tänkande, minne, språk och medvetande.

Exakt vad det är som gör att hjärnan kanske faktiskt krymper är inte klarlagt. Däremot har forskare från Yale universitet lett ett team som tror sig ha identifierat en viktig mekanism i förloppet.

Annons
X

I en studie som publicerats i den vetenskapliga tidsskriften Nature Medicine, förklarar de att en så kallad transkriptionsfaktor är inblandad i processen.

Transkriptionsfaktorer är molekyler som är specialiserade på att ”sätta på” och ”stänga av” gener, en så kallad genetisk switch.

Enligt forskarnas analyser orsakar stress och depression att flera gener som är nödvändiga för utvecklingen av hjärncellernas kopplingar – synapser – inte aktiveras som de ska. Det i sin tur kan leda till att hjärnmassan minskar.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Vi ville testa hypotesen att stress orsakar en förlust av synapser hos människor. Vi visar att kretsar som normalt är involverade i känsla och kognition störs när den här transkriptionsfaktorn aktiveras, säger Ronald Duman, professor i psykiatri, neurobiologi och farmakologi vid Yale.

    Den specifika transkriptionsfaktorn i det här fallet, med namnet GATA1, reglerade enligt forskarna minst fem av de gener som är betydelsefulla för synapsernas funktion och struktur.

    Kunskapen har forskarna fått genom att studera donerad hjärnvävnad från deprimerade och icke-deprimerade personer, samt genom att aktivera transkriptionsfaktorn hos gnagare.

    I framtiden tänker sig forskarna att GATA1 ska kunna hjälpa till att identifiera personer med en ökad risk för depression eller hög känslighet för stress.

    – Vi hoppas att vi genom att förstärka synapsernas kopplingar, antingen med nya mediciner eller med beteendeterapi, kan utveckla mer effektiva antidepressiva behandlingar, säger Duman.

    Kristina Gilse är överläkare och enhetschef vid Institutet för stressmedicin i Göteborg.

    – Forskning inom det här området går för närvarande snabbt framåt så det är naturligtvis intressant ny kunskap, säger hon om fynden.

    Även Ivanka Savic-Berglund, neurolog på Karolinska institutet, tycker att de är spännande. Särskilt intressant menar hon är att förändringar ses i just en del av hjärnan som troligen är direkt involverad i stress-reglering. Att exempelvis arbetsrelaterad stress kan påverka hjärnans anatomi har hon och forskarkollegorna sett i sina egna studier.

    – Vi har också publicerat data som visar att viktiga kopplingar mellan så kallade emotionella och kognitiva centra i hjärnan är annorlunda hos dessa personer och kan förklara den försämrade förmågan att tolerera stress, säger hon.

    En viktig fråga är dock om och hur dessa störningar kan repareras med behandling, tillägger hon, samt om man utifrån den nya kunskapen kan få en hint om vilken behandling som lämpar sig bäst på individnivå.

    – Det kan vara olika för olika individer, kanske beroende på bland annat den genetiska uppsättningen, säger hon.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X