Logga in för en bättre upplevelse.
I Jennie Spetz lyrikdebut anas sviterna av såväl miljökatastrofer som krig.
Efter Karl Ove Knausgårds, Vigdis Hjorths och Linn Ullmanns framgångar fortsätter flera av Norges främsta författare att komma ut i svensk översättning.
Vad är det för fel på alla stora förlag som inte givit ut Ingvild H Rishøis ”Vinternoveller”?
En stundande klimatkatastrof vibrerar under ytan i Pernilla Berglunds tredje diktsamling.
Vem var egentligen Fredric af Chapman?
Bakom varje alkoholist står ofta en anhörig.
Alltför många förvirrande lager av manierad fiktion.
De är eviga outsiders som inte hör hemma någonstans, varken hos människorna eller sina artsfränder.
Nya tiders nya krig kräver nya tankemönster.
En storartad kulturgärning och herkulisk insats, tycker Magnus Halldin om Arne Melbergs översättning av ”Melankolins anatomi” Robert Burtons digra 1600-talsverk om vad som förr främst ansågs vara en konstnärssjuka.
Med ”Det som inte kan utplånas” etablerar Felicia Mulinari på allvar en ny slags poesi som med vrede och energi talar om vår tids rasism.
Foucault på bastubordell, Kristeva som härsklysten ragata.
Med mångbottnade novellen ”Kattmänniska” skapade amerikanska Kristen Roupenian en viral succé.
Metoo var ordet på allas läppar 2017.
Jeffrey Eugenides skriver om olyckliga män och om trasiga villor som allegorier över mänsklighetens tillstånd.
Genom en åldrad kvinnas blick skildrar Rosa Liksom ett livsöde präglat av hat och hämnd – som också blottar Finlands nationella sår.
I en tid då Baltikum hela tiden verkar vara på väg att sväljas av sina ryska grannar skapas en särskild spänning i Inga Abeles mäktiga historiefantasi ”Vidjemunken”.
Är det verkligen kristendomen som format den västerländska synen på människan?
Ständigt Nobelpristippade Nina Bouraoui berättar i en nyutkommen bok om tiden då hon som 18-åring utforskade Paris gayliv.
Jeanne betraktar okända människor och skapar alternativa liv åt dem.
Modern är dement, och dottern skriver om sin längtan efter att bli sedd.
Hätskheten mellan två public service-drottningar, härskare över Sveriges Radio respektive SVT, är en av de saker som Olle Lidbom tar upp i sin ”101 händelser som förändrade medie-Sverige”.
Snart blir den tv-serie, Celeste Ngs berättelse om den bohemiska, panka fotografen Mia och hennes välordnade grannfamilj.
I inget annat land deltog så många landsmän, lokalbor och grannar i mördandet under Förintelsen som i Litauen.
Han vill fundera och lämnar henne hängandes.
När Haruki Murakami låter en ung flicka bli en av huvudpersonerna får han problem.
När Bob Woodward avslöjade Watergateskandalen blev han sinnebilden för en outtröttlig murvel.
På exotiska vatten, i en hytt med balkong, funderar Merete Mazzarella över såväl kryssningskulturen som världslitteraturen och sina egna barndomsminnen.
Berättelsen om Julia och Jespers knakande relation är tänkt att vara en modern pendang till ”Fröken Julie”, men de 300 sidorna känns lika stumma som berättelsens stereotypt norrländske make, skriver Margit Richert.
En poet som klagar över att han inte får tillräckligt med uppmärksamhet, trots att hans böcker ges ut på Bonniers, och vars senaste samling genast recenserats i SvD, DN, Aftonbladet och Expressen.
De tolv huvudpersonerna kallar sig alla ”infödda” eller ”indianer”, och deras liv präglas av alkoholism, identitetssökande, rasism och fattigdom.
Varför var hans döde brors lägenhet redan städad när han kom dit, och vart har broderns tavla signerad GAN tagit vägen?
Han sköts ”nästan” till döds vilket blev en vändpunkt för Maurice Blanchot.
Som att ge sig ut på en både underhållande, bångstyrig och tankeväckande färd.
Tolv syskon som lever med fattigdom nedärvd i generationer, en pappas våldsamma förtryck och mantrat som han hamrar in i deras huvuden: du är ingen.
”Ædnan” visade att släktkrönikor inte måste vara mustiga och täta.
Båda uppvuxna i Skåne, båda barn till Förintelseöverlevare.
Att skriva originellt om bortgångna äldre släktingar är inte helt lätt, men Kalle Hedström Gustafsson lyckas mer än väl.
Haggan skiljer sig för hans skull.
Som en lillebror till en av Hjalmar Söderbergs flanörer flyter han omkring på Stockholms gator.
Vart tog hon vägen, haggan som väntar på att få mosa patriarkatet med sin hotfulla aggressivitet?
Ett försök att förstå den gåtfulla sinnessjukdom som kallas kärlek.
Är allt dåligt fascism?
Också ”ormar i kostym” – lögnaktiga, manipulativa och känslokalla näringslivstoppar – mår bättre av jämlikhet, enligt Richard Wilkinsons och Kate Picketts ”Den inre ojämlikheten”.
Gränsen mellan sant och falskt löper inte mellan fakta och fiktion, vilket Antonio Muñoz Molina antyder.
I värsta fall kan kulturjournalistiken bli litteraturens fiende – när man försöker göra författaren till en kändis som får överskugga verket.
På en anrik Oslorestaurang och i huvudet på en trotjänande servitör – där utspelar sig Matias Faldbakkens ”The Hills”.
Karolinska institutets tidigare rektor Harriet Wallberg fick skulden för Macchiariniaffären.
Finlandssvenska författaren Mirjam Tuominens liv kom att präglas av både fysisk och mental ohälsa.
I en undangömd ”nattbok” hittade den norske författaren Niels Fredrik Dahl sin mammas mörka jag.