Logga in för en bättre upplevelse.
Leos Müller: Perioden 1860–1914 brukar kallas världens första globaliseringsfas, med marknadsexpansion, flyktingströmmar, tekniska genombrott, anarkism och terrorism.
Fredrik Sjöberg: Tidigare bekämpade man vägglöss med cyanid och höjde sexlusten med arsenik, och fortfarande utsätter vi oss för botulinumtoxin i Botox och kolmonoxid genom kakelugnar och cigaretter.
Kaj Schueler: Ondskan i den nazistiska ideologin är idag uppenbar för var och en; däremot är det fortfarande många som hyser sympati med kommunismens strävanden.
I Lars Petter Sveens värld söker människorna ljuset, men mörkret är ofrånkomligt.
Lena Berggren: Inte bara nationalismen utan även demokratiseringen och den ekonomiska tillväxten bidrog till att antisemitismen fick ett så katastrofalt fäste, visar Götz Aly i sin nya bok ”Europa mot judarna 1880–1945”.
Journalisten och sjuksköterskan Sara Heyman går till botten med vår bild av sjuksköterskan och hur yrkets låga status leder till vårdskador och dödsfall.
Hanna Krall, själv överlevare, gjorde i slutet av 1970-talet intervjuer med Marek Edelman, den ende då levande bland dem som ledde den judiska motståndsrörelsen i Warszawas getto.
I en stor och konstfull dikt gestaltar Durs Grünbein sin själsfrände Descartes kamp mot det förflutnas tankebråte.
Manal al-Sharifs våghalsiga aktion och ihärdiga kampanjande ledde till att saudiska kvinnor numer får köra bil.
Industrimat är nyttig, billig och befriar kvinnorna från slit i köket.
Markus Huss: Den schweiziske författaren Christian Krachts ställning i den tyskspråkiga samtidslitteraturen har blivit så betydande att hans sparsmakade yttranden om sig själv och sitt skrivande närmast uppfattats som provocerande.
”Odejtbar” – redan som tonåring fick Malin Lindroth höra att hon inte gick att vara ihop med.
Haven har stigit och strött sitt dödande salt över åkerarealen i Sydeuropa.
Hon anklagar S för att vara patriarkalt – men den kritik Veronica Palm för fram i självbiografiska ”Systerskap” är mild, och lär knappast vara något nytt för var sig patriarkerna på Sveavägen eller de S-märkta läsare som nog redan håller med henne, skriver Josefin Holmström.
De träffades i ett vardagsrum, makthavarna och skribenterna bakom ”Handbok för demokrater”.
Jack Werners nya bok handlar om källkritik, fejkade nyheter – och människans kroniska dumhet.
Det är en naturvandring om riddarbaggar, träd döpta efter Hamletkaraktärer – och att känna sig fängslad i Svenska Akademien.
På Österlen hittar en medelålders kvinna sin prins.
I enstöringens dagbok avhandlas skilsmässan, metoo och terrordådet på Drottninggatan.
Krig, korruption, rädsla och fruktansvärt kvinnoförtryck präglar fortfarande livet i Afghanistan.
Efter den kontroversiella och hyllade omskrivningen av ”Främlingen” kommer nu Kamel Daouds ”Zabor eller psalmerna” – om en man som tvångsmässigt skriver egna versioner av klassikerna.
Bokrecension
Jörgen Lind följer upp sin prisbelönta diktsvit ”Rede” med en samling dikter om oroande provsvar, skrämmande ingrepp – och ett kärlekspar som kolliderar i hög hastighet, och faller samman.
I nya boken ”Vardagar” kommenterar Ulf Lundell ivrigt metoo, #tystnadtagning och Akademiens kris.
Med hjälp av interaktivitet, fantasi och skattjaktskänsla lockas de minsta läsarna in i böckernas värld.
Han gjorde ett succéval på invandringsfrågan, ville diskutera språkkrav och medborgarskap när ingen annan talade om det och tog debatten med Sverigedemokraterna redan 2002.
Vad ska det lyckade medelklassparet ta sig till nu – när sönerna nästan är vuxna, och mannen fallit för en yngre kvinna?
Mitt i tumultet kring Akademien kommer Katarina Frostenson med en ny diktsamling.
Pappan meddelar med en post-it på kylen att han åkt till hemlandet efter Berlinmurens fall.
Liksom hos John Ajvide Lindqvist finns blodsugarna mitt ibland oss.
Författarna använde fejk-konton i ett försök att analysera hur Spotifys algoritmer behandlar olika typer av användare.
Maria Maunsbach låter oss följa varje höftrörelse och smekning i en nyansrik debutroman om relationer, långt från de romantiska komediernas sockersmöriga klichéer.
Raduan Nassar hyllades för sina romaner på 1970-talet.
Lilla Ärtan skjuter sin mamma med ett vådaskott och lämnas över i myndigheternas händer.
Agneta Pleijel har aldrig upplevt en djupare sorg över världens tillstånd än idag.
Vänstern under Gudrun Schymans glansdagar vallade övriga partier som en fårflock, ungefär som Sverigedemokraterna gör i dag.
Bdsm, droger och två vackra, depraverade barn i en stor gammal våning som drar in en ”vanlig” ung tjej i sina våldsamma sexuella lekar.
Förre FBI-chefen James Comey tror att Trumps regeringsperiod kan vitalisera demokratin.
Flyhänt och levande analyserar Åsa Moberg en tid av såväl kamp för fred och jämställdhet som dogmatism och mobbning.
Kristoffer Leandoer: Jaså – det var så här 1800-talets litteratur egentligen såg ut!
Kajsa Grytt skriver om en ung man predestinerad att välja kvinnor som gör honom besviken.
Poesivåren får nytt blod när Hanna Rajs Lundström debuterar med en egensinnig diktsamling.
Felicia Feldts bok om ett hospis, sett ur dödsbäddens synvinkel, ger en bild av det moderna döendet med liv som ibland förlängs längre än vad patienten vill.
Ypperligt välskrivet – men det dröjer länge innan Cecilia Davidssons roman griper tag.
Recension.
Mening och allvar finns överallt i Isabella Nilssons bok – förklätt till nonsenslek.
Rönen om biologiska skillnader mellan könen är kanske inte bekväma.
I en bok om sin judiska släkt skriver Masha Gessen om Rysslands historia som en enda lång rad av boskapsvagnar som transporterar desperata, frusna och hungriga människor från ena änden av imperiet till den andra.
Innan de blev Sveriges mest ifrågasatta kulturpersonligheter skrev flera av Svenska Akademiens ledamöter utmärkta böcker.
Nojorna och ältandet ligger i öppen dager när Linda Skugge skriver om såväl sin svåra sjukdom som ångesten inför att barnen ska bli vuxna.