Streckare från mer än 100 år

Den 17 oktober 1918 inledde Svenska Dagbladet traditionen att dagligen publicera en essä: ”ett neutralt forum för behandlingen av kulturella spörsmål av intresse för den stora bildade allmänheten”. Hittills har över 35 000 understreckare publicerats. Här återpublicerar vi ett urval ur arkivet.
50+ artiklar senast uppdaterad .
Streckare från mer än 100 årFölj ämneSluta följa

Bilden av det icke-verkliga

Jan Håfström: Intet har sysselsatt många moderna tänkare och konstnärer.

Förnyelse i den norska romanen

Karl Nordlander: Jon Fosses debutroman ”sensationellt bra”.

Svensken och alkoholen

Oscar Wieselgren: Nyligen har hos oss utkommit en bok om rätta sättet att umgås med de alkoholhaltiga dryckerna.

Postgiroblanketten

Quelqu’une: Det bästa med Stadsmissionen, streckare från 1931.

Passionen som perfektion

Sigbrit Swahn: Genom att bryta upp ur familjens och språkets tvångströjor lyckas Ernaux förhålla sig fritt till den litterära traditionen.

Albert Camus

Gunnar Brandell: Bland alla författare, som har mottagit det litterära Nobelpriset, är Albert Camus den som har gått snabbast fram till utmärkelsen.

Kvinnor pionjärer i svensk filmkritik

Gösta Werner: Det var framförallt kvinnor som var den svenska filmkritikens pionjärer.

Månen – en försummad himlakropp

Åke Wallenquist: Astronomernas intresse har under de senaste decennierna huvudsakligen varit inriktat på avlägsnare delar av universum, och vår närmaste granne har kommit något i skymundan.

Amerikanska planer på bemannade rymdfärder

Åke Wallenquist: Om ryska rymdprojekt vet vi mycket litet, men om de aktuella amerikanska planerna har åtskilligt meddelats.

Den envisa myten om datorn

Hans Ruin: I dag diskuteras häftigt om datorer kan vara intelligenta eller ha ett själsliv jämförligt med människans.

Svenska akademiens nya ordlista

Erik Wellander: Svenska akademiens ordlista har nu kommit ut i en ny upplaga, den nionde i ordningen.

”Plastic” på svenska

Ture Johannisson: Svenska konsthartsföreningen heter en sammanslutning, som nyligen hade möte.

Nya ord

Erik Wellander: Vetenskapens och teknikens snabba utveckling ställer nutidens människor inför ständigt nya problem.

Gammal jul i Norrland

Nils Ahnlund: Ännu i denna dag finns det vidsträckta trakter av Norrland, framför allt i Norrbotten, där julgranen knappast på allvar slagit igenom.

Svenska akademien under Karl-Johanstiden

Oscar Wieselgren: Med året 1824 inträdde en förändring i Svenska akademiens tillvaro, som icke blott var symbolisk utan också i högsta grad reell: Nils von Rosenstein, som från akademiens stiftelse år 1786 varit dess ständige sekreterare, slutade något mer än sjuttioårig sina dagar.

Stadsbiblioteket

Ragnar Josephson: Det nya stadsbiblioteket skall förläggas där det stycke som finns kvar av den gamla Brunkebergsåsen möter de nyaste stadsgatorna.

Antirökpropaganda i USA och Sverige

Gösta W Funke: Kampen mot cigarrettrökningen bedrivs med oförminskad kraft i USA alltsedan 1964 års "chockrapport” om sambandet mellan rökning och lungcancer respektive hjärt-kärlsjukdomar.

Finn finlandismerna

Nalle Valtiala: Klyftan mellan rikssvenskan och finlandssvenskan växer i fråga om uttal, syntax och ordförråd.

Den odödlige författaren

Elin Wägner: Det är ju rimligt att den, som har till yrke att omsätta och avbilda verkligheten och framlägga den i novellistisk form för sina medvandrare i tiden, frågar sig själv någon gång i pauserna, vad detta yrke bland alla yrken är bra för, om det tjänar något ändamål, om det måste finnas såsom bagarens.

Den store Sputnik

Alf Ahlberg: Enligt Werner Sombart har barnet fyra grundläggande värderingar.

De flygande tefaten

Tord Hall: Den tekniska vidskepelsen, skriver lektor Tord Hall i dagens artikel under strecket, är en för vår tid karakteristisk form av vantro.

Återseende med Amerika

Halldór Laxness: Halldór Kiljan Laxness – 1955 års Nobelpristagare i litteratur – är en vittbefaren man.

Till skyskrapans psykologi

Gotthard Johansson: Skyskrapan utgör mötet mellan amerikansk individualism och kollektivism och bildar i denna egenskap ett dramatiskt uttryck för spänningen mellan två väldiga kraftfält i amerikanskt psyke och samhällsliv.

Skyskrapan som trafikstörare

Gustaf Strengell: "Det kan måhända verka överraskande, att så få fria platser blivit utsparade för skänkande av frisk luft till hälsans bevarande, och att de som finnas äro så små.

Hemmafrun i samhället

Börje Hanssen: Den gångna delen av 1900-talet har förutom mycket annat varit hemmafruns epok, hävdar sociologen fil dr Börje Hanssen under strecket i dag.

”Barnen berätta”

Greta Bolin: Blir barnens fantasi så övergödd med sagor, att den förlorar förmågan att arbeta självständigt?

Barn och television

Wilhelm Sjöstrand: Amerikanska undersökningar har visat att det framför allt är sitt fantasibehov, som barnen mättar med hjälp av bildrutan.

En nation av televisionister

Hakon Stangerup: Att tillbringa över 20 timmar i veckan eller mera framför televisionsapparatens bildruta förefaller att vara ett ganska nonchalant sätt att använda sin sparsamma livstid, men fenomenet är ingalunda, som befolkningsundersökningar visat, ovanligt i effektivitetens hemland.

Television

Arvid Unnerstad: I blickpunkten för det allmänna intresset står i dessa dagar televisionen, som nu för första gången i större utsträckning kan presenteras för svenska åskådare.

En saga om verkligheten

Per Wästberg: För ett par år sedan gav fil.

Författarna – Rysslands nya prästerskap

Margareta Suber: Om den egendomliga särställning som tillkommer Sovjetunionens författare berättar författarinnan MARGARETA SUBER i denna artikel om den stora nyligen avslutade författarkongressen i Moskva, där det mest uppseendeväckande inslaget var regeringschefen Krusjtjevs framträdande i rollen som försonlighetens apostel.

Varför memoarer

Tage Erlander: "Vill man hålla demokratin levande och frisk finns det ingen viktigare uppgift än att få tillbaka den känsla av samhörighet mellan förtroendemän och väljare som fanns när demokratin var ung… Den viktigaste uppgiften för mig är att beskriva mina politiska insatser så att beslutsprocessen belyses så noggrant som möjligt.”

Arvsmassan i vävnaderna

Georg Klein: Genetiker och embryologer har börjat arbeta tillsammans för att lösa viktiga problem om cellernas uppkomst och tillväxt.

Sexualundervisningen vid skiljevägen

Torsten Bohlin: En sak behöva 1943 års sexualundervisningssakkunniga verkligen icke beklaga sig över: i tysthet ha de icke blivit hängda.

Abortfrågan och framtiden

Gustaf Myhrman: Den av abortkommittén föreslagna decentraliseringen av rådgivningen kommer säkert att erbjuda betydande fördelar, skriver med dr Gustaf Myhrman under strecket i dag.

Världen väckes – fem i tolv

Hans Krook: Genom sin övermakt var naturen i forna dagar något som borde bekämpas.

Vår flickundervisning

Anna Sandström: I sin förra året utgivna skrift Svenskt och främmande i svenskt skolväsen har chefen för skolöverstyrelsen Generaldirektör Bergqvist givit allmänheten en högst intressant överblick över det vidsträckta kulturområde, som länge stått under hans överinseende.

Storbritannien, Sverige och EEC

Hadar Cars: Den 28 oktober röstar det brittiska parlamentet om medlemskap i EEC.

Kan pressen överleva?

Hakon Stangerup: Konkurrensen mellan press och television behöver inte vara av ondo.

Tidningsdöden

Allan Hernelius: I England har det hänt att tidningar med en upplaga på över en miljon exemplar inte betalat sig.

Förtroendet för pressen

Allan Hernelius: Dagspressen, genom vars spalter så många goodwill-kampanjer för företag, organisationer och branscher förmedlats till allmänheten, har föga uppmärksammat sina egna liknande problem.

Mord för minderåriga

Åke Runnquist: De tecknade serierna ägnas inte stor uppmärksamhet i den s k kulturdebatten.

Frihet, jämlikhet och – moderskap

Gertrud Norden: Rätt som det är flammar den gamla striden om kvinnans likställighet med mannen upp och blossar ett slag i artiklar och insändare.

Alla når alla med framtidens dator

Lars Fimmerstad: På sextiotalet sågs datorn som en matematikmaskin.

Musikvideons estetik

Erik Hedling: I Sverige kunde man så tidigt som 1903 avnjuta en föregångare till dagens visuella slagdängor med Roxette och Army of Lovers när Anna Norrie framförde "Ack, Venus säg, är det skick och fason” ur Sköna Helena i en kort filmupptagning med åtföljande fonografljud.

Den svenska kriminalromanens sju brister

Theodor Kallifatides: I centrum för kriminalromanen står människan i en av sina mest ursprungliga skepnader, syndarens.

Detektivlitteratur

Frans G Bengtsson: Var äro vår barndoms mästerdetektiver?

Med luftlinjen från Paris till Malmö

Karl Asplund: Man står en vacker morgon strax före 7 utanför Grand Hotel med några dagars Parisliv ännu brusande i hjärnan och väntar på omnibussen som skall föra de resande ut till aerodromen vid Bourget.

Jazzens väsen

Kajsa Rootzén: En av våra främsta modernistiska författare hyllade i en tidskriftsartikel för några år sedan hot-jazzen som den tidsenliga tonkonst vilken genom sin säregna vitalitet och uttrycksfullhet skulle till en museal sfär undantränga all den musik som något summariskt brukar kallas "klassisk”.

Jazzen

Moses Pergament: Näst världskriget och bolsjevismen anges på en del håll jazzen vara den värsta av alla de plågor det föregående decenniet medförde.