Logga in för en bättre upplevelse.
Vilka krafter formar staden? I en serie artiklar skildrar SvD:s Elisabet Andersson maktfullkomlighet, utskällda nybyggen och vad det innebär att Stockholm saknar en vägledande policy för hur city bör utvecklas.
Anders Q Björkman: Vi blir aldrig av med det koppel av trafikleder som förfular Stockholms hjärta.
Mats Wickman: Slakthusområdet ska bli ”Nöjesstaden” och Nya Karolinska ”Sjukhusstaden”.
”Det här är ett nytt Nobelcenter”
Bjudmiddagar, svartbyggen och ett brevlådeföretag i ett skatteparadis.
Imponerande museer, påkostade stadsrum och experiment med nya bostadsformer.
Förmögenheter omvandlas till kultur i Danmark.
Köttindustrin och kulturen används för att sälja in Slakthusområdet som en ruffigt hipp variant av New Yorks Meat Packing District.
Elisabet Andersson: Ska vi fortsätta att satsa på nybyggen?
Det finns en längtan efter hus i gammal stil.
Elisabet Andersson: Planeringen för bilens framkomlighet har lett till stora konsekvenser för svenska städers arkitektur.
Ideologiska låsningar, politisk prestige och dumdristiga beslut hotar de unika konstnärsateljéerna i Gustavsberg när Alliansen i Värmdö kommun vill sälja två av byggnaderna.
Elisabet Andersson: Stockholm har ett problem.
Anders Q Björkman: I Stockholm talar man om att låta en elektronikkedja ta yta från stadens mest centrala parkrum.
I Stockholm leder den så kallade Stockholmsmodellen till att många grönområden i ytterstaden bebyggs, utan något helhetsgrepp.
Frågan om hur Stockholm ska växa – och vilken roll professionella stadsplanerare ska ha gentemot marknaden – är en känslig fråga.
Stora fastighetsaktörer kompenseras av skattebetalarna för sina ”extraordinära kostnader” i samband med rivningar och påbyggnader.
Stadsplanering ska präglas av transparens och sakliga överväganden.
Stockholm förändras – ibland på ett överraskande sätt.