Ordningen i skolan

Här samlar vi alla artiklar om Ordningen i skolan.

Andra ämnen som ofta förekommer i artiklar om Ordningen i skolan är: Skola & utbildning, Högsta domstolen, Lidköping och Skolinspektionen.

40 artiklar senast uppdaterad .
Ordningen i skolanFölj ämneSluta följa
Jiang Millington, riksförbundet Attention.

Oro för ökat våld efter skoldom

Oro för att domen ska misstolkas.

Läraren Sören Claesson är lättad efter domen.

Läraren om domen i HD: ”Väldigt lättad”

Hoppas att fler lärare vågar ingripa.

Mårten Schultz

Därför anser inte HD att eleven kränktes

Mårten Schultz: Viktigt poängtera att läraren inte var part i målet.

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas riksförbund, är positiv till att lärarnas befogenhet förtydligas. Arkivbild.

HD: Lärares ingripande var inte kränkande

Ministern: Viktigt att befogenheter förtydligas.

Leo Gerdén.
Debatt

”Politiker hotar elevers rättigheter”

Att avskaffa barn- och elevombudet vore ett hårt slag mot elevers grundläggande rättigheter.

Slutreplik från företrädare för Centerpartiets ungdomsförbund.
Debatt

”Lägg inte ännu mer uppfostran på skolan”

Luf och Ungsvenskarna/SDU målar upp oss i Cuf som naiva och bygger i samma veva väderkvarnar att slåss emot i debatten kring ordningsomdöme.

Daniel Lönn.
Debatt

”Cuf blundar för lösningarna på skolstöket”

Tydliga utvärderingar och betyg är en naturlig och integrerad del av den svenska skolan, varför skulle inte detta även kunna gälla ordning och reda?

Romina Pourmokhtari.
Debatt

”Har Cuf över huvud taget följt med i skoldebatten?”

Utifrån ett liberalt perspektiv borde det vara ett högt prioriterat område komma till bukt med stöket i skolan.

Lärarfacken är starkt emot förslaget om omdömen i ordning, och i lärarkåren bävar man inför att förslaget ska gå igenom i riks­dagen, skriver artikelförfattarna.
Debatt

”Centern ska inte driva populistiska L-förslag”

Förslaget om ordningsomdömen saknar både stöd i forskning och stöd hos lärarna.

Isak Skogstad svarar på kritik från Ebba Kock om kränkthetskultur i skolan.
Debatt

”Osant och polariserande om stöket i skolan”

Om nu Sveriges Elevkårer företräder så många elever, hur kommer det sig att de till synes ignorerar det stora antalet elever som faktiskt tycker att det är stökigt i skolan?

Ebba Kock.
Debatt

”Synen på elever är djupt oroande”

De lösningar som presenteras av många av dagens debattörer och politiker för att skapa lugn och trygghet i skolan är kortsiktiga och handlar i stor utsträckning om att straffa och tysta elever.

Hamid Zafar, tidigare uppmärksammad rektor i Sjumilaskolan Biskopsgården.

Expert efter skollarm: ”Lärarna saknar verktyg”

Rekordmånga skolor som stängts – och fler skolor som visar allvarliga brister.

Roger Haddad.
Debatt

Liberalerna: Avveckla Barn- och elevombudet

Vi kan inte ha två parallella avdelningar inom Skolinspektionen som tycker olika i kränkningsärenden.

Foto: Jessica Gow/TT

Allt fler ingripanden – sex svenska skolor stängdes

Antalet skolor med så allvarliga brister att Skolinspektionen gjort skarpa ingripanden, som att stänga skolor, har ökat.

”En lärare har inte bara rätt att ingripa för att visa ut en elev som stör ordningen, den har till och med en skyldighet”, enligt Barn- och elevombudet, BEO.

BEO: Lärare har rätt att använda fysiskt tvång

Lärare har inte bara rätt, utan skyldighet, att vid behov skicka ut elever som stör.

David Backlund, Lena Namon och Cahit Gemici är högstadielärare på Slättgårdsskolan i Bredäng.

Lärare: ”Debatten om skolan har strandat”

Diskussionen om lärares auktoritet i klassrummet är missvisande, menar tre högstadielärare på Slättgårdsskolan i Bredäng.

Elever på mattelektion.

Rektorer: Förödande om lärare inte vågar ingripa

Skolmyndigheter riskerar att skapa ängsliga lärare som är osäkra på sina befogenheter.

En bra professionell skola har metoder som innebär att de välartade eleverna lyckas och att de stökiga eleverna når skolans mål trots svårigheter, skriver Bo Hejlskov Elvén.
Debatt

”Lågaffektivt bemötande skapar en skola för alla”

Om vi vill minska beteendeproblem är det en bra idé att ta reda på vad som är svårt för eleven.

Metoden med så kallat lågaffektivt bemötande har spridits på bred front in i skolans värld, skriver artikelförfattarna.
Debatt

”Lågaffektivt bemötande har gått för långt”

Skolan ska inte vara en experimentverkstad.

Foto: Adam Wrafter och Malin Hoelstad.

Inget vetenskapligt belägg för lågaffektivt bemötande

Hjulsta grundskola använder lågaffektivt bemötande, lab, på fel sätt, hävdar Bo Hejlskov Elvén som sprider metoden i skolor.

Ska läraryrkets status höjas måste vi först och främst öka respekten för lärarnas profession och inte bidra till att underminera deras roll och befogenheter, skriver Roger Haddad (L).
Debatt

”Lärare som agerar ska känna samhällets stöd”

Vi kan inte ha en lagstiftning som skapar rädda lärare och rektorer som inte vågar agera på grund av att de riskerar att bli anmälda.

Hjulsta grundskola.

Våldsvåg på skola – stökiga elever bemöts ”lågaffektivt”

Elever som tar stryptag, sparkar lärare och hotar att skjuta personal.

Anders Rydell

Jag får en varning: en del elever har ”mycket extrema åsikter”

Anders Rydell: Jag ska berätta om hur nazisterna plundrade konst under Tredje riket.

Inte i skolan. 8,5 procent av Sveriges gymnasieelever fick studiebidraget indraget på grund av skolk läsåret 2017/2018. Arkivbild.

Rekordmånga skolkare blev utan bidrag

Allt fler gymnasieelever får studiebidraget indraget på grund av skolk.

Det finns ett utbrett missnöje bland gymnasielärarna och många av dem funderar på att byta jobb. Arkivbild.

Studie: Missnöje bland gymnasielärarna

Fyra av tio gymnasielärare vill byta jobb och hälften måste arbeta på fritiden, enligt en studie från Luleå tekniska universitet.

Ledare
Susanna Popova

Paddor, svaga vuxna och överstarka barn

Susanna Popova: Skolakuten öppnade genom ett beslut i Stockholms Stad 2012.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

KD: Uniform kan ge bättre resultat i problemskolor

Genom uniformer på eleverna vill KD Stockholms Erik Slottner skapa lugn och ordning på några av skolorna i Stockholm med lägst resultat.

I Sverige problematiserar man ordning i skolan på ett sätt som man inte gör någon annanstans, enligt forskaren Jakob Billmayer. Barnen på bilden har ingen koppling till artikeln.

Expert: Bara i Sverige vi bråkar om ordning i skolan

Eget arbete är ett av de svenska ordningsidealen.

Foto: Denny Calvo/TT
Debatt

”Barnen fick ha hörselskydd om de ville ha studiero”

Debatt direkt | Hur är det med disciplinen i svenska skolan?

Flera av skolorna som SvD pratar med förbjuder mobiltelefoner hela skoldagen för yngre elever, men låter äldre elever använda sina telefon på rasterna.

Mobilförbud på nio av tio skolor i Stockholm

Eleverna förbjuds att ha mobiltelefoner under hela eller delar av skoldagen på nio av tio Stockholmsskolor.

Eleverna berättar: ”Har hörselkåpor i klassrummet”

”Jag brukar få sätta mig i ett annat rum och jobba”

Bestraffningar, oavsett om det är kvarsittning eller något annat, lär bara ut att ett beteende är fel, medan beröm och uppmuntran lär ut nya mer önskvärda beteenden, enligt skolforskaren Martin Karlberg. (Bilden är arrangerad.)

Forskare: Kvarsittning kan leda till sämre skolresultat

Kvarsittning har sällan önskad effekt.

Foto: Berit Roald/TT och Lars Pehrson

Forskare: ”Skapa ordning i klassrummet – sluta tjata”

Betydligt mer tjat än uppmuntran hörs i de flesta klassrum i Sverige.

Elevhälsan bör fungera som stödfunktion för lärarna, och kopplas in så tidigt som möjligt, enligt Johan Hallberg, rektor i Kolsva skolområde.

”Rätt stöd till lärarna stoppar stöket i klassen”

Rektorn Johan Hallberg och hans personal har utvecklat en metod för att skapa ordning i stökiga klasser.

Rålambshovsskolan har störst problem med skolk av de undersökta skolorna på Kungsholmen i Stockholm.

Så mycket skolkas det i din skola

Den ogiltiga frånvaron har minskat – men klyftorna mellan stadsdelar och skolor är stora.

Från vänster Mithul Jayasuriya, Lola Hjort Mowitz och Arne Alexanderow som går i 4E på Internationella Engelska Skolan i Bromma.

Rektor: ”Kvarsittning mer effektivt än tillsägelser”

Mer lugn och arbetsro, men många regler att följa.

Kvarsittning förekommer på 16 av de 63 friskolor i Stockholm som svarat på SvD:s enkät, vilket motsvarar 25 procent. Bilden är uppgjord.

Mer kvarsittning i friskolor: ”Ska inte syssla med straff”

Skollagen ger skolorna fria tyglar att dela ut kvarsittning.

Foto: Mikael Andersson/TT

Pedagogens tips: Så får du ditt barn att sluta skolka

Socialt umgänge på nätet om nätterna är en förekommande orsak till ogiltig frånvaro från skolan.

I snitt har den ogiltiga frånvaron i Stockholms kommunala skolor minskat från 2,2 procent av lektionstiden under läsåret 2011/2012, till 1,4 procent under 2015/2016.

Förortsskolor lyckades bäst med att minska skolket

Skolket har minskat i Stockholm – och störst är förbättringen i några av de skolor som har högst andel nyanlända och ligger i områden med svag socioekonomi.

Hussein Masri 15 år och Pelin Balta 16 år.

Beröm och lite tjat fick eleverna att sluta skolka

Föräldrarnas tjat när de fick sms om skolket – men också lärarnas uppmuntran när de kom till klassrummet, fick Pelin Balta och Hussein Masri att börja gå på lektionerna igen.

Annons