Logga in för en bättre upplevelse.
Debattörer: Utbildningsministern bör agera för att säkra kvaliteten på utbildningarna.
Hansson och Rothstein: Rekryteringen vid internationella toppuniversitet är markant annorlunda.
Replik | Förvaltningschef: Ministerns åtgärd är välkommen – men får för liten effekt.
Mats Persson (L): Forskarna måste få tid till kärnverksamheten.
Två forskare: Resultatet är en sämre och mindre fri forskning.
Rapportförfattare: Forskning och undervisning får allt mindre del av resurserna.
Slutreplik: Produktivitetsavdraget kan komma att stå Sverige dyrt.
C-debattörer: Utbildningens kvalitet bör prioriteras före fortsatt utbyggnad.
Replik: Den högre utbildningen behöver prioritera kvalitet framför kvantitet.
Studentföreträdare: Avskaffa produktivitetsavdraget för lärosätena.
Replik: Förslag om studieavgifter riskerar även att öka den sociala snedrekryteringen.
Saco studentråd svarar: Skapa inte hinder för högre studier.
Debattörer: Avgiftsfri utbildning är en orättvis omfördelning från mindre till mer bemedlade.
Alvesson och Wyndhamn: Extrem känslighet för vad som eventuellt kan stöta någon underminerar verksamheten.
Anders Sundell: Lösningen är inte att ge mer pengar åt dem som presterar sämst.
Debattörer: Jämställdhetsmål trängde undan krav på meritokratisk anställning.
Vetenskapsrådet borde avskaffa frågan om genusperspektiv till nästa års ansökningsomgång.
Varför ska forskarna som söker medel från Vetenskapsrådet enbart beakta genusperspektivets relevans, undrar Bo Rothstein i sin replik.
Vetenskapsrådet generaldirektör är svaret skyldig till varför enbart genusperspektivet anses så viktigt att forskare just skall beakta dess relevans, skriver professor Bo Rothstein i en replik.
Köns- och genusperspektiv har en tydlig relevans i mycket forskning och är därmed en fråga om forskningens kvalitet.
De forskare som i dag känner sig bekväma med krav på ”genusperspektiv” kommer garanterat att känna sig mindre bekväma med krav på ”nationella perspektiv” den dag de dyker upp.
Om ledningen på ett universitet agerar utifrån antagandet att människor är mer ömtåliga än vad de är – då blir blir organisationen ineffektiv, ohälsosam och korrumperad.
Bygg inte vidare på principer som uppenbarligen inte fungerar för styrningen av den högre utbildningen.
Vi har rätt att examineras i enlighet med tydliga kursmål, inte lärarnas subjektiva sanning.
Den väg som föreslås i en statlig utredning innebär att universiteten kommer att utsättas för oprövade experiment på motsvarande sätt som den svenska skolan.
Expansionen av högre utbildning är ett av de största hoten inte bara mot kvaliteten i högre utbildning utan även mot framtidens kompetensförsörjning.
I vårt alltmer polariserande samhälle fyller universiteten en viktig roll som arena för fritt tänkande, debatt och undersökning.
Moderaterna måste visa vilja att åtgärda den högre utbildningens devalvering, ovilja att ställa krav och fullständiga politiska styrning.
En högskoleutbildning betalar sig oftast i längden.
Den snedvridning av universitetens verksamhet som externa anslag åstadkommer behöver åtgärdas.
En omvandling av de mindre högskolorna i Sverige till fackhögskolor är kanske en del av lösningen på de problem artikelförfattarna för fram, skriver professor Anders Hansson i en replik.
Tafatta försök att höja undervisningens värde på högskolorna har misslyckats.
Det kan ifrågasättas om universitetsstudier verkligen är det bästa sättet att utveckla kritiskt tänkande.
Det skulle vara destruktivt för samhällsutvecklingen om färre studerade.
I ett samhällsklimat där kunskapsförakt och falska nyheter breder ut sig är förmåga till kritiskt tänkande viktigare än någonsin.
En stor del av den högre utbildningen är ett slöseri med skattepengar ur ett samhällsperspektiv.
Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, svarar på kritik mot höstbudgeten från Mats Ericson, SULF: ”Jag vill uppmana Ericson att läsa regeringsförklaringen igen”.
Sveriges framtid som kunskapsnation står på spel.
Det går inte att effektivisera utbildning på samma sätt som andra verksamheter.
Urholkningen av resurser av den högre utbildningen måste vändas.
De nya universiteten och högskolorna behövs i lika hög utsträckning som de etablerade universiteten, skriver Kerstin Tham och Anders Linde-Laursen, Malmö universitet, i en replik.
Utifrån insikten om den dåliga akademiska standarden på våra förment akademiska utbildningar bör vi inte diskutera hur dagens läroanstalter kan förbättras, utan i stället ifrågasätta grundstrukturen i systemet.
Trots ansatser för att rekrytera och behålla fler kvinnor inom den högre utbildningen kvarstår problemet med stora könsskillnader, skriver företrädare för Sveriges unga akademi.
Allt för länge har kvaliteten på den högre utbildningen urholkats medan antalet studieplatser utökats.
Många missar yrkeshögskolans roll i samspelet mellan utbildning och arbetsmarknad.
Bristen på högskoleutbildade är stor, både i näringslivet och offentlig sektor.
Var och en som håller vetenskapen kär måste oroa sig över utvecklingen i Ungern och andra länder med liknande problematik.
Betänkandet från Styr- och resursutredningen förordar reformer med potentiellt starkt negativa konsekvenser för forskningen kring medicin och vård.
Den akademiska friheten håller på att urholkas och i vissa fall helt utplånas i vår omvärld.
Ålderdomliga akademiska strukturer på universiteten har bromsat en nödvändig förnyelse.