Bildningsdebatten

”Humanistisk bildning är ingen lyx, utan lika livsnödvändig som vilken yrkeskvalificerande utbildning som helst” – SvD har i en rad artiklar skrivit om vikten av bildning.
45 artiklar senast uppdaterad .
BildningsdebattenFölj ämneSluta följa

Humaniora finns överallt – utom i skolan

Humanistiska ämnen ses som lyx – riskerar att göra Sverige kulturellt isolerat.

”Barn och unga behöver läsande förebilder”

Köp, låna eller byt en bok – och inspirera till läsning!

Så fasades bildningen ut ur läroplanen

Karin Westin Tikkanen: Höstens debatt om Skolverkets syn på historieundervisningen visar att kvalificerad utbildning och bildning inte längre går hand i hand.

Läs bra romaner om du vill förändra världen

Annika J Lindskog: Hur står det till med humaniora idag?

Vet du vem som skrivit klassikerna?

Har du bättre koll på klassikerna än Ebba Busch Thor, som gick bet på Lagerlöf och Strindberg i Aktuellt?

”Ebba Busch Thor blottar högerns bildningsförakt”

När KD:s partiledare inte kan svara på vem som skrivit kända klassiker av Selma Lagerlöf och Strindberg i Aktuelltstudion, är det ett större problem än Busch Thors egna bildningsluckor, skriver den liberala debattören Eric Luth.

Bildning är att veta att man vet för lite

En smärtsam medvetenhet av att man vet för lite – och en förmåga att skapa mening av det lilla man vet.

”Bildning inte elitism – utan ett nödvärn mot förtryck”

– Man tänker att bildning är något för arroganta, elitistiska dumskallar.

Idén med universitet på väg att gå förlorad

Johan Östling: Forskningssäte, bildningsinstans eller tillväxtmotor – identitetskrisen för universiteten är djupgående.

Att göra rätt även när ingen ser på – vishetens fem fundament

Henrik Bohlin: Vad menas med vishet?

Så vidgar våra mobiler klassklyftorna

Lisa Irenius: Det står en elefant i rummet i debatten om fejknyheter och oinformerade medborgare.

Bara bildning kan ta fajten med trumpifieringen

Där populisten har färdiga, enkla svar på komplexa problem, vet den bildade att man aldrig kan vara tvärsäker, skriver professor Lars Dencik.

Hemmafrun måste också få plats i bildningsbegreppet

Kan kunskapen om husmorssysslor också vara bildning?

Bildningen sätts på undantag

Dick Harrison: Det var en gång en tid när de stora frågorna i massmedierna var färgade av internationella konflikter – när man demonstrerade mot Vietnam, mot utvecklingen i Afghanistan, och så vidare.

Bildning är trots allt den bästa självhjälpen

Lisa Irenius: Men det är fel, påpekar någon.

Steinfeld: Tre ord som är motsatsen till bildning

En bildad människa vet vem hon är och kan tala för sig.

När utbildning blev en tävlingsgren

Björn Hammarfelt: Det var i en tid präglad av rasbiologiskt tankegods som idén att med mätbara metoder jämföra de främsta vetenskapsmännen och lärosätena först växte fram.

Bildning basen för fred, frihet och demokrati

En klassisk utbildning är Europas kitt och i grund och botten ett demokratiprojekt.

13 missuppfattningar om bildning

Humanistisk bildning är ingen lyx, utan lika livsnödvändig som vilken yrkeskvalificerande utbildning som helst.

Dags att lyssna till den tysta kunskapen

Johan Eriksson: Oförtjänt i skuggan av allt det teoretiska vetande som präglar ­utbildningen är det mer handfasta och erfarenhetsmässiga praktiska kunnandet.

Låt oss skapa ett modernt bildningsideal

Madelaine Levy: På senare år har bildning blivit något av ett bespottat begrepp.

10 tips till litterär bildning

Bildad blir man inte över en natt – men kanske på en sommar.

Blir du lönsam, lille humanist?

Josefin de Gregorio: Humaniora har oförtjänt dåligt rykte, menar Fareed Zakaria i sin nya bok: humanister bidrar faktiskt ofta till teknisk och ekonomisk ­expansion.

Humanisterna inte kvar i elfenbenstornet

Astrid Söderbergh Widding: Föreställningen att humaniora är i kris avvisas i en ny internationell rapport om den humanistiska forskningens ställning.

En förebildlig bildningstradition

Anders Burman: Medan bildning i Europa alltmer kommit att betraktas som en onödig lyx i det kortsiktiga nyttotänkandets tidevarv, är försvaret för ”liberal education” fortsatt starkt i den amerikanska högskoledebatten.

Fem fronter för humanioras försvar

Attackerna brukar bestå av slagord som ”hobbykurser”, ”olönsamt” och ”elfenbenstorn”.

Handfast försvar för praktisk intelligens

Merete Mazzarella: En ung dansk murare har skrivit en uppmärksammad bok om värdet av hantverk.

Bara humaniora kan få ekonomin på rätt väg igen

Bengt Kristensson Uggla: En tung policyrapport från Stanford gör upp med den marknadsfundamentalism som man menar har skapat upprepade kriser.

Universiteten hämmas av krav på effektivitet

Johan Östling: På 80-talet hade de brittiska universiteten fler lärare än antalet studenter bara tre decennier tidigare.

Onyttiga studier har fått en liten renässans

Johan Östling: ”Det räcker icke med att duglig­göra sig för livets praktiska uppgifter”, förkunnade Arthur Engberg 1938.

En bildande skola för framtidens samhälle

Med varje nytt läsår måste vi ställa oss de grundläggande frågorna om utbildningens – och bildningens – roll i samhället.

Blir du empatisk, lille vän?

Anders Burman: Den amerikanska filosofen Martha Nussbaum presenterar i sin nya bok ett passionerat försvar för en skola som inriktar sig på att kultivera hela individen.

Bildning – en väg till global medkänsla

Henrik Bohlin: 1960-talets högskoleföreläsningar gav lite utrymme för eget kritiskt tänkande.

Utan kunskap blir man inte riktigt klok

Jan Söderqvist: Behöver vi ägna tid åt att fylla våra hjärnor med fakta när all information finns tillhands via nätet?

Tid att syna universitetens nyliberala anda

Thomas Steinfeld: Ökad konkurrens, transparens och valfrihet är ord som under senare år präglat universitetsvärlden.

Mobilisering för den onyttiga bildningen

Anders Burman: Idén om universitetet som ett autonomt bildningscentrum med humaniora som kärna slog igenom i Berlin 1810.

Slut på svaren om meningen med livet

Merete Mazzarella: En grundambition hos universitetsväsendet har ända sedan medeltiden varit att fostra studenterna till att odla en livsmening.

Högskola med rätt att fostra

Anders Burman: En bildad människa, förberedd på livets krav, är syftet med ”liberal education”, ett amerikanskt begrepp som lyfts fram allt mer även i Sverige.

Tysk reform blåste liv i universiteten

Stig Strömholm: Under 1800-talet anammades det humboldtska universitetsidealet över hela västvärlden.

Är begreppet bildning meningsfullt?

Anders Burman: Bildning har i tvåhundra år förknippats med självförverkligande och personlighetsutveckling.

Universiteten ett säte för demokratin?

Anders Burman: Undervisning, forskning och samverkan med omvärlen – det ska de svenska lärosätena ägna sig åt.

En tvärsäker optimist att inspireras av

Anders Burman: ”Bildning är det som är kvar sedan vi glömt allt vad vi lärt oss.”

Ingen älskar den avkönade högskolan

Mattias Pirholt: I Bolognahögskolans tidevarv har universiteten blivit en uteslutande ekonomisk angelägenhet för både lärare och studenter.

Universitet som frihet eller fostringsanstalt

Tobias Harding: Sveriges högre utbildningar håller på att omgestaltas, vilket kan ge en ökad mångfald och bredd vid svenska universitet.

Bildning som personlig utveckling

Tommy Olofsson: Studenterna vid Humboldt-universitetet ska inte utsättas för yrkesförberedande korvstoppning, utan vägledas till en utveckling av personligheten och till att hitta sin skapande kapacitet.