X
Annons
X
Recension

Håkan Hellström Storslagen final på Hellströms första kväll

SvD:s Sara-Märta Höglund bevittnar några emotionellt omtumlande timmar under den första av Håkan Hellströms två spelningar på Ullevi i helgen. Hellströms nyss bortgångna vän Freddie Wadling intar hedersplatsen bland alla fallna hjältar under kvällen. Men ljudet på arenan lämnar mycket att önska.

Artisten Håkan Hellström uppträdde på Nya Ullevis scen inför 70 000 fans på lördagen. Foto: Adam Ihse/TT

En ung Håkan Hellström sa en gång: ”Det här är vad jag ser när jag tittar ut genom fönstret varje morgon, Nya Ullevi. Det är ju sådär uppmuntrande, en cementkoloss som inte är så himla fin-" Citatet kommer från ett bedårande litet klipp, filmat i Hellströms studentrum om 25 kvadratmeter – där inredningen främst utgörs av en palm vars bästa dagar passerat för länge sen. I samma intervju är Hellström också övertygad om att han, som precis släppt sina första låtar, aldrig någonsin kommer att beröra någon utanför hemstaden med sin musik.

Femton år senare känns det inte det minsta märkligt att Håkan Hellström spelar i den där gigantiska cementkolossen – inte en, utan två, kvällar i rad. Att den eviga underdog som är Håkan Hellströms artistpersona klär våra innersta tankar och känslor i ord – oavsett vår ålder, kön, klassbakgrund eller om vi kommer från stad eller land – gör det heller inte konstigt att fansen vallfärdar från hela riket och att Håkan än en gång slår det svenska rekordet för maxantal besökare på en konsert (70 091 under lördagen, hur många det blir på söndagen återstår att se).

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X