Annons

"Stora likheter med Breivik"

Det finns stora likheter mellan terroristen Anders Behring Breivik i Norge och gärningsmannen i Trollhättan, 21-årige Anton Lundin Pettersson. Det säger Marianne Kristiansson, professor i rättspsykiatri.

Uppdaterad
Publicerad

**– Liksom Anders Behring Breivik **har den här gärningsmannen troligen tyckt att han har blivit kränkt under lång tid, säger Marianne Kristiansson.

Terrorattentaten i Norge 2011 var ojämförligt mycket mer omfattande än det som nu har skett i Trollhättan.

– Men liksom Anders Behring Breivik ville gärningsmannen i Trollhättan kommunicera att han tycker att något är fel, i det här fallet kan det ha varit att han ogillar personer från andra länder eller med mörkare hudfärg, säger Marianne Kristiansson.

Annons

Ofta är dessa gärningsmän svåra att upptäcka i förväg för polisen och för den psykiatriska vården.

En schizofren person skulle inte ha förmågan att planera och genomföra ett sådant dåd.

– Det handlar inte om psykiskt sjuka personer. En schizofren person skulle inte ha förmågan att planera och genomföra ett sådant dåd. Men det är en person med en psykisk störning, det är för det mesta en ung man som lever isolerat och har svårt med sociala relationer, säger Marianne Kristiansson.

Isolering och kommunikation är två ord som Marianne Kristiansson använder ofta när hon beskriver gärningsmannen i Trollhättan. Det handlar alltid om män och nästan alltid om personer som känner att de inte tillhör gruppen där de lever. Internet spelar en allt större roll i deras liv.

– Då är risken är stor att de får kontakt med grupper som är inriktade på våld. Och dessa isolerade personer har ofta svårt att skilja på det som skildras på internet och den egna verkligheten, säger Marianne Kristiansson.

En manifestation för de två personer som dödades vid attacken hölls på fredagskvällen utanför fritidsgården på Kronan skolan i Trollhättan.
En manifestation för de två personer som dödades vid attacken hölls på fredagskvällen utanför fritidsgården på Kronan skolan i Trollhättan. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

**Vid liknande dåd **i bland annat USA har det ofta handlat om personer som vill hämnas på sin skola eller sin arbetsplats, efter det som kan ha upplevts som mobbning eller andra kränkningar. Men gärningsmannen i Trollhättan hade inte gått på den skola där han begick sitt dåd.

– Hans vrede kan ha varit riktad mot samhället i stort. Uppenbarligen ville han inte att människor med rötter utanför Sverige ska finnas här och så riktade han sitt angrepp mot dem, säger Marianne Kristiansson.

Hon understryker att det bara är ett mycket litet fåtal personer som tänker och agerar på detta sätt. Men det handlar om personer som påverkas av samhällsklimatet och av det som sker i deras omgivning.

När John Ausonius, också känd som Lasermannen, sköt sina offer i början av 90-talet drevs han av rasism.

– Då liksom nu brändes flyktingförläggningar och det var många som kritiserade invandring, säger Marianne Kristiansson.

Pär Anders Granhag, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, har bland annat gjort ett sakkunnigutlåtande om skolskjutningar för norsk polis. När SvD når honom är han på besök hos FBI i USA.

Pär Anders Granhag har sammanställt en lista på fem punkter med sådant som brukar vara utmärkande för den här sortens gärningsmän. Listan bygger på amerikanska och europeiska kartläggningar.

– Men jag vet förstås inte om punkterna på listan verkligen passar på gärningsmannen i Trollhättan, säger Pär Anders Granhag.

Annons
Annons

En manifestation för de två personer som dödades vid attacken hölls på fredagskvällen utanför fritidsgården på Kronan skolan i Trollhättan.

Foto: Björn Larsson Rosvall/TT Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons