Annons
X
Annons
X

”Stora etniska klyftor hotar bli ännu större”

Sverige är sämst i OECD på att utjämna kunskaps­klyftor mellan inrikes och utlandsfödda. Vår nya rapport visar att det satsas minst på de utlandsfödda som behöver mest vuxenutbildning. Om regeringen inte vänder utvecklingen kommer de redan rekordstora etniska klyftorna att öka, skriver Nima Sanandaji och Li Jansson.

Integrationen i Sverige
Trots att Sverige har en relativt väl utbyggd vuxenutbildning jämfört med andra länder är den helt otillräcklig för att klara integrationen, skriver  Nima Sanandaji och Li Jansson.
Trots att Sverige har en relativt väl utbyggd vuxenutbildning jämfört med andra länder är den helt otillräcklig för att klara integrationen, skriver Nima Sanandaji och Li Jansson. Foto: Fredrik Sandberg/TT (Arkiv)

DEBATT | INTEGRATION

Under 2006 utgjorde utlandsfödda en fjärdedel av alla arbetslösa. Tio år senare utgjorde de för första gången majoriteten av alla som saknar ­arbete. Under slutet av 2015 tog Sverige samtidigt emot den största gruppen av asylsökande per capita som någonsin har uppmätts för ett OECD-land. Snart kommer också den gruppen att räknas in i arbetsmarknadsstatistiken. Utan en kunskapsförstärkning kommer många i gruppen att ha svårt att få arbete.

De vanligaste förklaringarna till att integrationen inte fungerar, som diskriminering och bristande flexibilitet på arbetsmarknaden, kan bara delvis förklara utlandsföddas utanförskap. Regeringens Långtidsutredning har studerat kopplingen mellan vuxnas kunskaper, mätta enligt PIAAC-undersökningen (vuxenversionen av Pisa), och etablering på arbetsmarknaden.

Det visar sig att någon större diskriminering inte går att mäta. Inrikes och utlandsfödda med samma kunskapsnivå har likartad etablering på arbetsmarknaden. Därför är det ett varnings­tecken att hela 52 procent av utlandsfödda med annat moders­mål än svenska (migranter) har mycket låg läskunnighet och/eller svaga kunskaper i matematik i PIAAC. Det kan jämföras med 21 procent bland ­inrikes födda med annat modersmål än svenska (barn till migranter) och ­enbart 11 procent bland inrikes födda med ­svenska som modersmål (svenskt ursprung). 

Annons
X

Utan relevanta kunskaper är integration på Sveriges kunskapsintensiva arbetsmarknad svårt. En analys av samtliga personer i åldrarna 20–49 år som invandrade år 1997 visar att av de som hade högst förgymnasial utbildning var bara drygt hälften i ­någon form av arbete efter femton år. Bland personer med eftergymnasial utbildning kom dock fyra av fem i arbete efter samma period. Det är en myt att Sveriges integrationsutmaning i huvudsak handlar om att högutbildade utlandsfödda finns i enkla jobb som taxi. Utmaningen är i stället att hälften av de nyanlända har högst förgymnasial utbildning. Att inklu­dera de kortutbildade blir särskilt utmanande i takt med att digitalisering och automatisering gör att även de enklare jobben blir mer kunskapsintensiva.

Kunskapsgapet bland inrikes och utlandsfödda kommer att underminera den tidigare jämna inkomst­fördelningen. Resultaten i PIAAC visar att de infödda vuxnas kunskaper är mycket jämnt fördelade i Sverige bland dem som kommer från olika samhällsklasser. Därför har Sverige också en ovanligt jämlik inkomstfördelning. Samma undersökning visar dock att Sverige har störst kunskapsgap mellan migranter och personer med inhemskt ursprung bland OECD-länderna. Om inte detta kunskapsgap åtgärdas kommer Sverige inte bara få integrationsproblem, utan dessutom uppleva att den ekono­miska jämlikheten urholkas.

Trots att Sverige har en relativt väl utbyggd vuxen­utbildning jämfört med andra länder är den helt otillräcklig för att klara integrationen. Ett oroväckande samband är att de personer som har mest behov av vuxenutbildning får minst vuxenutbildning. Den femtedel av de vuxna i Sverige som har högst kunskapsnivå är mer än dubbelt så sannolik att delta i vuxenutbildning under 2015 jämfört med den femte­del som har lägst kunskapsnivå, enligt OECD. Medan 78 procent av de med högst kunskapsnivå får tillgång till vuxenutbildning är det bara 36 procent av de ­vuxna med lägst kunskapsnivå som får vuxenutbildning. 

Det är oacceptabelt att som i dag betala för insatser som inte leder vidare till jobb eller andra studier. 

Bristen avspeglar sig särskilt i tillgången på grundläggande vuxenutbildning. Nära 300 000 utlandsfödda med högst förgymnasial utbildning vistas i Sverige, men det finns bara 38 000 utbildnings­platser i grundvux. Av dem går bara 16,7 procent ­vidare till arbete eller andra studier efteråt, resten fastnar i ny inaktivitet och arbetslöshet. För att ­stärka integrationen krävs gedigna reformer. Att regeringen utökar kunskapsinvesteringarna i vuxenutbild­ningen är välkommet, men otillräckligt. Vuxenutbildningen är redan i dag så ansträngd att köerna till SFI bryter mot skollagen i många kommuner, och denna press kommer att öka kommande år.

Utökade resurser är dock inte enda svaret. De befint­liga resurserna måste också investeras bättre. Genom att införa ersättningssystem som villkorar att samtliga utbildningar i Komvux eller Arbets­förmedlingen ska ersättas efter resultat ökar effektiviteten i utbildningarna. Det är oacceptabelt att som i dag betala för insatser som inte leder vidare till jobb eller andra studier. Nacka och Växjö är kommuner som infört fri tillgång till Komvux och resultatstyr sina auktoriserade utbildningsföretag. Det är en ­modell som andra kommuner bör följa. Kommunerna utformar större delen av vuxenutbildningen lokalt, och det är ett ansvar som inte får tappas bort. Till sist behöver företag och privatpersoner få större möjligheter att själva investera i utbildning. 

I ett Sverige där arbetsmarknaden förändras i rask takt är det brådskande att stärka vuxenutbildningen. Att – som i dag – vuxna som har lägst kunskaper är de som deltar minst i vuxenutbildningen är mer än oroande. Det är svårt att se hur resultatet kan bli annat än ökade klyftor, ökad polarisering på arbetsmarknaden samt att samhällsekonomin går miste om viktiga kompetenser.

Li Jansson

branschansvarig Almega Utbildningsföretagen

Nima Sanandaji

författare och vd ECEPR

Li Jansson och Nima Sanandaji Foto: Pressbild, Hamed Khoramyar
Annons
Annons
X

Trots att Sverige har en relativt väl utbyggd vuxenutbildning jämfört med andra länder är den helt otillräcklig för att klara integrationen, skriver Nima Sanandaji och Li Jansson.

Foto: Fredrik Sandberg/TT (Arkiv) Bild 1 av 2

Li Jansson och Nima Sanandaji

Foto: Pressbild, Hamed Khoramyar Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X