Annons
X
Annons
X

Stora ambitioner

Etablissemangets nya kelgris Gringo expanderar. Efter mångfaldshypen inmutar tidningsförlaget nu nya territorier: jämställdhet och gayfrågor. Inti Chavez Perez, redaktör för de nya Gringo-skapelserna Macho och Pride magazine, säger att han själv fick komma ut två gånger – först som bög, sedan som blatte.
– Jag trodde att jag var tvungen att bli svenne för att kunna acceptera min egen sexualitet.

Inti Chavez Perez och Gringoredaktionen har kritiserats för att förstärka fördomar snarare än att motverka dem. ”Det är paradoxen när man jobbar mot diskriminering. Jag pratar om sexuell läggning hela tiden samtidigt som jag säger att sexuell läggning inte är viktigt.”
Inti Chavez Perez och Gringoredaktionen har kritiserats för att förstärka fördomar snarare än att motverka dem. ”Det är paradoxen när man jobbar mot diskriminering. Jag pratar om sexuell läggning hela tiden samtidigt som jag säger att sexuell läggning inte är viktigt.”

Inti Chavez Perez avbryter sig med jämna mellanrum för att snyta sig i servetterna som följde med take away-salladen. Den intensiva festivalsommaren har varit påfrestande för immunförsvaret. Det silverfärgade plastbandet som tjänat som entrébiljett till Arvikafestivalen förra helgen sitter fortfarande kvar runt vänstra handleden.

Han har själv utsett den skuggiga gräsplätten mellan några låga hyreshus som intervjuplats. Skärholmens torg ett stenkast därifrån ser den här dagen ut precis som miljonprogramsarkitekterna måste ha tänkt sig med strålande solsken, porlande fontäner, gröna träd och mängder av människor som strosar runt.

– Jag ska flytta hit innan juli är slut. Det känns så jävla bra. Här finns allt, fastslår Inti Chavez Perez, fortfarande Albybo.

Annons
X

Gringoredaktionen låg tills alldeles nyligen här innan den flyttade till Bredäng. På bara två år har tidningen, som startades som en motvikt till den ensidiga mediabilden av miljonprogramsförorterna, blivit ett väletablerat begrepp. Numera finns den både som bilaga i Metro och säljs som glassigt magasin, och redaktionen sprutar ur sig kolumnister till de etablerade massmedierna.

Sedan i april ger Adami media, som förlaget heter, även ut jämställdhetstidningen Macho tillsammans med Aftonbladets skvallerbilaga Klick en gång i månaden. Instucken mellan paparazzibilder av silikonkändisar når den nästan en halv miljon läsare.

Det var också till Gringo som Stockholms Pridefestival vände sig med uppdraget att göra årets upplaga av Pride magazine, en gratistidning som delas ut i samband med Pridefestivalen i början av augusti.

– Jag tror att de på Pride ville komma åt vår kompetens. När jag läser vanliga tidningar och lyssnar på radio blir jag väldigt arg och ledsen. Jag ser transfobi, rasism, brist på könsanalys. Att vi ser det innebär inte att vi inte själva gör misstag, men vi anstränger oss för att undvika dem, säger han.

Resultatet ligger i gräset framför honom och är – väldigt blont. Pride magazine innehåller artiklar om Jonas Gardell, Christer Lindarw, Melinda Wrede och ett gäng andra inte särskilt Gringoaktiga människor. En hel enkät där alla heter Johansson och Sjögren. Vad hände med mångfalden?

Inti Chavez Perez lyfter fram modereportaget Fascionism, där hbt-människor (homosexuella, bisexuella och transpersoner) utsätts för hatbrott av skinnskallar. Flera av modellerna har invandrarbakgrund, förklarar han.

– De gayprofiler som finns i dag är nästan bara vita. Det var svårt att få folk med mörk hud att ställa upp. För enkäten tillbringade vi åtskilliga timmar på en gayklubb men alla sa nej. Jag tror att de inte är vana att tillfrågas om att ställa upp i gaytidningar, säger han.

Det handlar om att vi alla har färdiga mallar för hur människor är, menar han.
– Gängse bilden av en gayperson är en övre medelklassman i innerstan som är jävligt snygg. Jag umgås inte med någon sådan.

Skulle du inte vilja det?
– Haha! Jo, för att vidga mina vyer i så fall.

Schablonbilden av förortskillen med invandrarbakgrund är en annan.
– Blatten är en kille som är stökig, farlig och väldigt heterosexuell och vill ligga med vita tjejer alternativt våldta dem. Så länge de stereotyperna finns är det svårt att se hur en person kan vara både blatte och bög. När jag försöker prata i förorten om jämställdhet, gayfrågor och könssjukdomar kan jag få höra att blattar snackar inte om sådana saker, det är inte blattigt.

Hur hans egen familj tagit att sonen inte är hetero vill han inte prata om, ”de är snälla, egentligen”. Som skolans bög var han mobbad, blev självdestruktiv, skar sig i armarna. I gymnasiet började han på friskola i Stockholms innerstad.

– Där hittade jag en vit kulturmedelklass som i alla fall på ett ytligt plan var beredd att acceptera mig för vem jag var. Jag började förneka min bakgrund, tyckte att innerstaden är bättre än förorten, att medelklassen är mer tolerant och smart. För att acceptera att jag hade en annan sexualitet var jag tvungen att bli svenne.

Senare i livet upplevde han att han diskriminerades på grund av sitt namn och utseende, bland annat då han sökte jobb. Samtidigt började han känna att det var något sjukt över att han skämdes för sin bakgrund. Han beskriver det som att han fick komma ut två gånger, först som ”icke-hetero”, sedan som ”icke-svenne”.

Inti Chavez Perez är 21 år gammal men hade han lika gärna kunnat tas för en tonåring med sin gängliga kropp och fjuniga skäggstubb. De markerade svartbågade glasögonen, som eventuellt bärs i ett försök att få honom att se äldre ut, förstärker snarast intrycket av brådmogen tonåring.

Han svänger sig obehindrat med begrepp som ”svenne”, ”vit”, ”mörk” och ”blatte” – det sistnämnda har Gringo snabbt och framgångsrikt etablerat som en synonym till ”invandrare” . Vilka människor är det han pratar om egentligen?

Poängen med att göra skällsordet ”blatte” rumsrent är att ta bort den negativa innebörden och att känna stolthet över sin bakgrund, svarar han. Samtidigt medger han att det inte är ett okomplicerat begrepp.

– Det sker en stor sammanblandning mellan etnicitet och social status. Det är svårt att prata om blattegruppen, i själva verket handlar det om folk som socialt står lägre ner i samhället, säger han.

Ombedd att definiera sig själv svarar han queer.
– Det innebär att jag har svårt att acceptera tanken om ett biologiskt kön och att sexualitet skulle vara något statiskt. Men om jag säger så här, jag ser fler söta killar än tjejer på gatan just nu.

Ordet invandrare är han trött på, föredrar ”etnisk import”, med motiveringen de som kommit hit tillfört så mycket. Själv är han ”importerad” från Spanien och halvperuan. Målet är ett samhälle där etnicitet inte alls tas upp, säger han.

Men i Gringo, Macho och Pride Magazine finns mängder av artiklar som väldigt tydligt gör åtskillnad mellan blatte–svensk, kvinna–man och homo –hetero.

Här finns rubriker som Svenneskolan, Vilken flata är du? Att äta en turknöt, Bästa blondinerna, Bjud hem en bög! och så vidare. Bland annat går det att läsa att alla blattar har parabol på balkongen och att bara bögar och kvinnor gillar små tilltugg på tandpetare.
Inti Chavez Perez ler.

– Våra läsare är väldigt smarta. Vi behöver inte skriva dem på näsan att det här var en fördom. Vi smashar upp fördomarna i ansiktet på dem och överdriver. Det botar inte fördomarna. Men det visar att de finns.

Hur kan du vara så säker på att det budskapet går fram?
– Det sägs alltid att de som läser Aftonbladets Klick-bilaga inte är tillräckligt smarta. Det är tvärtom, de vet vad de vill ha. Den största risken är om man läser de vanliga dagstidningarna och lyssnar på radio och tv, då får man massa fördomar. Vi bara synliggör det andra gör i smyg hela tiden, säger Inti Chavez Perez och börjar, möjligen något irriterat, knyta om sina vita sneakers.

Samtidigt säger han att det kommer att bli färre av den typen artiklar i Macho framöver och att han lärt sig att bli mer tydlig.

Också han själv har många förutfattade meningar, det medger han villigt. Tidigare störde han sig på de transsexuella i gaysamhället, förstod inte vad de hade där att göra – transexualitet handlar ju om könstillhörighet, inte sexuell läggning.

Men inom hbt-världen finns en ärlig vilja att acceptera och inkludera alla, menar Inti Chavez Perez. Krogdiskriminering tror han exempelvis inte förekommer på gayställen. Gringoredaktionen ser också hbt-rörelsen som en inspiration i sitt integrationsarbete.

Men både Prideorganisationen och Gringoredaktionen anser att personer med invandrarbakgrund inte är tillräckligt synliga i gaysammanhang. Pridefestivalens tema i år är därför mångfald.

Ärligt talat, att ha mångfald som festivaltema och sedan be Gringo göra tidningen, känns inte hela upplägget ganska förutsägbart?
– Det är välbehövt. Jag ser det som självkritik inom gayrörelsen. Men det måste göras helhjärtat och långsiktigt. Vilka som är seriösa kommer att visa sig på sikt.

Macho skapades med ambitionen om att göra ”en kul tidning” om kön och sexualitet och visa att man inte behöver vara genusvetare för att få uttala sig. Redan har den varit i rejält blåsväder för bruket av ordet hora. Upprinnelsen var rubriken Sköna böcker av sköna horor, med boktips om bland annat Valerie Solanas och Alexander Bard. Inti Chavez Perez försöker förklara hur de tänkte.

– Hora för mig är detsamma som prostituerad. Det erbjuds två stereotypa roller för horor, den glada horan och tjackhoran. Vi snackade om det och ville visa upp en ny typ, den smarta författarhoran som har sin egen röst. Det framstod i debatten som om vi använde ordet hora för vanliga tjejer men det är helt fel.

21 år gammal och uppläxad på Expressens debattsida och i P 1 – fattade du vad du gav dig in på när du drog igång tidningen?
Inti Chavez Perez skrattar till, berättar att han först blev mycket ledsen, men att han ser de snabba reaktionerna som ett tecken på att det de gör är rätt och viktigt.

– Du måste fatta att jag är en kille med stora idéer som för några månader sedan gick till skolor och pratade med killar om säkrare sex och att de inte skulle säga hora till tjejer. Vi är rookies som försöker skapa samtal om jämställdhet. Vi kommer från ingenstans, då kan man inte göra allt rätt. Men jag är säker på att vi i framtiden kommer att ha präglat samhället.

När du ser tillbaka på det du gör i dag om tio år, kommer du att vara stolt eller mest tycka att det är pinsamt?
– Macho blir bättre och bättre. Jag har ambitioner som fan. Pride magazine kommer jag att vara stolt över, vi har slitit så mycket med liten budget och stora visioner. Det kanske finns vissa saker som kan göras bättre, men shit, jag måste vara stolt över det. Det var så mycket arbete bakom.

Annons
Annons
X

Inti Chavez Perez och Gringoredaktionen har kritiserats för att förstärka fördomar snarare än att motverka dem. ”Det är paradoxen när man jobbar mot diskriminering. Jag pratar om sexuell läggning hela tiden samtidigt som jag säger att sexuell läggning inte är viktigt.”

Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X