Annons
X
Annons
X

Stoppa häxjakten på läxor i skolan

REPLIK | SKOLAN

Det är inte för mycket arbete, utan för litet, som har gjort att Sverige är det land som rasar snabbast i världen i internationella mätningar.
Helena von Schantz

Språkläraren Pernilla Alm vill se ett läxförbud i skolan (Brännpunkt 27/12). I gengäld utlovar hon minskad stress, ökad likvärdighet och höjda resultat i Pisa. Men det är inte för mycket arbete, utan för litet, som har gjort att Sverige är det land som rasar snabbast i världen i internationella mätningar, och klassresor sker inte utan hårt arbete. Läxor behövs sålunda både för resultaten och för likvärdigheten. Slopade läxor innebär också en maktförskjutning från eleven till läraren. En maktförskjutning som blir särskilt allvarlig i en skola som varierar i kvalitet från huvudman till huvudman. Vill vi ha en likvärdig och bra skola behöver vi läxor.

I en skola utan läxor styrs resultaten av lärarnas skicklighet, elevens förkunskaper, hemmiljö och begåvning, snarare än av elevernas egna mål, ambitioner och arbetsinsatser. En maktfaktor är förstås hur man som elev hanterar själva skoldagen, men det är en faktor eleverna inte helt kan styra. Struntar man i att koncentrera sig eller tappar man koncentrationen? Finns det arbetsro? Tillräckliga förkunskaper? Är undervisningen adekvat? Hemma styr eleven själv över rum, tid och upplägg och över om läxorna alls blir gjorda. Hemma får eleven övervinna hinder utan kamrater, utan lärare, utan facit. Läxorna är en inkörsport till det ”livslånga lärandet”, en påminnelse om att det är eleven, inte läraren, som är huvudpersonen i och förutsättningen för den egna inlärningen.

Annons
X

Alm hänvisar till forskning och nämner fem forskare i sin artikel. Men de forskare Alm nämner stödjer inte hennes påståenden. Så här säger Marzano och Pickering:”… plenty of research backs up the value of the right kind of homework”. Harris Cooper uppger en tydlig positiv effekt av läxor på studieresultaten, men konstaterar att mer än två timmar läxor om dagen verkar ha en kontraproduktiv effekt. I en färskare brittisk studie är resultatet det motsatta. De elever som väljer att lägga mer än två timmar om dagen uppvisar särdeles goda studieresultat (Oxford University).

Intresserar vi oss för forskning gällande läxor kan vi också se till Finland där inlärningsfaktorer utvärderas ämne för ämne. Här är ett klipp ur utvärderingen av svenska för finskspråkiga 2013: ”En god språkfärdighet var starkast förknippad med att eleven regelbundet gjorde sina läxor...”. Även forskningen kring uppskjutna belöningar har relevans för läxdebatten, forskning som nyligen uppmärksammades i en SvD-intervju med mannen bakom marshmallow-testet: ”Har du självkontroll lille vän”. Förmågan att skjuta upp en kortsiktig belöning för en långsiktig är en viktig framgångsfaktor i skolan, i karriären, för hälsa och för relationer. Den förmågan tränar elever varje gång de väljer läxan istället för tv-spel eller Paradise Hotel.

Skolan kan inte ge alla samma livsförutsättningar. Men skolan kan och ska ge alla samma förutsättningar att genom arbetsinsatser och prioriteringar forma sina egna liv. Hjärna, uppväxt, hemmiljö och förkunskaper är faktorer som påverkar orättvist, men finns viljan och en skola som möter upp kan brister kompenseras och många mål nås. Fotbollsstjärnan Zlatan växte upp under högst ogynnsamma förhållanden. Nobelpristagaren Albert Camus växte upp med en ensamstående invandrarmamma som var analfabet. I båda fallen har en upptäckt passion och hårt arbete lett till övervunna odds och klassresor.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    För att läxor ska ge träning i uppskjutna belöningar och redskap för att sätta och nå egna inlärningsmål krävs det att läxorna är genomtänkta, att de följs upp på ett systematiskt sätt i undervisningen och att det verkligen handlar om självstyrd inlärning. Inlärning utan föräldratjat, föräldrahjälp, läxhjälpsföretag eller annan inblandning. Det är olika upplevelser att lära sig i ett klassrum, socialt och interaktivt, och att ligga på sin egen säng med musik i hörlurarna och en trave böcker. Alla elever behöver prova och vänja sig vid båda. Alla behöver lära sig sambandet mellan insats och utdelning, lära sig att begåvning snarare är något man skaffar sig genom intresse och hårt arbete än något statiskt man är född med och inte kan påverka.

    Den mångåriga diskussionen till trots kommer läxorna antagligen alltid att finnas kvar. Men det stadiga ifrågasättandet påverkar elevers, föräldrar och lärares inställning och därmed läxornas effekt i stadigt negativ riktning. Vi debatterar helt enkelt oss själva till en sämre skola. Är det någon vits med läxor? Är det någon vits med matematik? ... Är det någon vits med skolan? Om Pernilla Alm ger sina elever läxor är upp till henne, hennes elever, rektor och föräldrar. Men det offentliga ifrågasättandet angår varje elev och lärare. Det orsakar stress, sänker likvärdigheten och försämrar resultaten i skolan. Därför måste häxjakten mot läxorna stoppas.

    HELENA VON SCHANTZ

    förstelärare i Valdemarsvik, ordförande för Språklärarnas riksförbund, aktiv inom FP

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X