Annons
Recension

I skuggan av en liten ouzoStolpe vet allt om grekernas sätt att gräla och böja verb

Publicerad

Det är lätt att bli förälskad i Grekland. Var betar fårhjordarna i ett grönare landskap? Var svävar örnarna i mäktigare glidflykt än över Delfi? Var gnistrar de vita små kyrkorna uppe på brantare bergstoppar? Var tappar man lättare andan, än när mitt i den becksvarta atenska natten strålkastarljuset tänds över Parthenon? Var dåsar man behagligare än vid ett kafébord i någon liten landsortshåla ute på Peleponnesos efter intagandet av ett glas svalkande ouzo? Och var blånar havens hav i mer vinblåa färger än ute vid Kap Sunion?

Så kan man gå på. Men man kan också läsa Staffan Stolpe, I skuggan av en liten ouzo. Han känner landet utan och innan efter fyra decenniers bekantskap. Och han är precis lika handlöst förälskad som vi andra, bara med den skillnaden att han också ser avigsidorna.

Annons
Annons
Annons