Annons
X
Annons
X

Ivar Arpi: Stöldligorna hotar vår trygghet

Märta och Erik var just på väg att lägga sig när rörelsedetektorerna tände lamporna utanför. De tittade ut men såg ingen. Strax ringde telefonen. Det var den närmsta grannen. ”Det är två män som undersöker er ladugård. Gå inte ut!”. Efter att ha ringt polisen gick Märta ändå ut och ropade på männen. De tog till flykten i en vit bil.

Till saken hör att Märta och Eriks hus ligger avsides. Avsides i något som redan är kategoriserat som glesbygd. Först åker man på en enslig landsväg, svänger av på en grusväg, sedan in på en mindre grusväg – för smal för att två bilar ska kunna mötas. Lanthandeln som låg tre kilometer bort är stängd sedan ett antal år tillbaka. De flesta husen i området är numera endast bebodda på sommaren. Det tog lång tid för polisen att komma dit. Och de åkte strax igen. De kunde inte göra något, sade de.

**Natten efter skällde **deras lilla mops mer än vanligt. Kanske behövde den rastas? Erik, som är rullstolsbunden efter en svår stroke, bad Märta ta med sig ett bollträ ut. Hon är en kort kvinna i 70-årsåldern. Håret börjar bli gråsprängt. Vid garageporten stöter hon på en man. Det är kolsvart. I ren skräck slår hon honom med bollträet. Han faller ned. Skriker åt henne på något språk, som hon beskriver som ”ryska ungefär”. Hon slår igen. Och igen. Han backar och rörelsedetektorn gör att garageuppfartens lampa tänds. Hon ser att han sträcker sig efter något i fickan. Och Märta slår igen, nu mot hans arm. Något knakar till. Då tar han till flykten, samtidigt som han skriker saker åt henne på ett språk hon inte förstår.

Annons
X
"Vi är ett lätt byte." Foto: Hasse Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN

Samtidigt som hans fru kämpade mot inbrottstjuven ringde Erik polisen. De var på väg, sade de. Från närmaste polisstation tar det en och en halv timme att nå fram. (Det finns en polisstation som ligger närmare, men den är bara bemannad mitt på dagen tre dagar i veckan.) Men polisen kom aldrig. Erik ringde igen, men då hade de ingen bil tillgänglig längre.

På kvällen ett par dagar senare gick de hemåt efter en middag hos grannen. Märta körde Erik i hans rullstol. Då stod två män på vägen intill deras hus. När de såg Märta och Erik komma sprang de in i skogen.

Männen ger sig inte. Polisen är långt borta. Vad ska ett pensionärspar göra?
– Vi är ett lätt byte, säger Märta när jag frågar henne hur hon tänker om saken.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Alla grannarna har ställt upp till hundra procent. Men polisen ska väl göra sitt jobb? Senaste gången jag pratade med dom sa jag: Jag har en sjuk gubbe att ta hand om, då får väl ni ta hand om dom som stryker runt här? Då sade polisen till mig att lugna ner mig.

    Märta och Erik är inte ensamma. På ledarsidan har Per Gudmundson skrivit om nattvandrarstaten, där ordning, säkerhet och krisberedskap alltmer överlåts åt frivilligkrafter. Eller åt säkerhetsföretag. 1974 fanns ungefär 6 900 väktare, i dag är de20 000. I glesbygdskommuner, som den där Märta och Erik bor, är det få människor på stora ytor vilket gör att man kanske inte har råd att anlita säkerhetsföretag. I deras fall återstår bara några åldrande grannar som försöker hjälpa varandra så gott det går.

    "Jag sover med bollträet intill sängen." Foto: Hasse Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN

    Tidigare i somras rapporterade Nationella operativa avdelningen (NOA), tidigare Rikskriminalpolisen, att utländska stöldligor härjar i Sverige. Något utrikesminister Margot Wallström skrev om på Twitter eftersom det orsakar både rädsla och raseri: ”TACK polis och åklagare som bekämpar utländska stöldligor som förstör trygghet och livskvalité i små byar.” (13/8)

    Det rör sig om åtminstone ett femtontal utländska kriminella nätverk som begår brott i Sverige. Enligt Polisen är 500 av dem från Litauen, 300 från Polen, och mindre grupper från Georgien, Vitryssland, Rumänien och Bulgarien. Totalt bedöms det vara 1 500 aktiva personer från dessa länder som begår brott.

    Så vad ska man göra? I stan skaffar bostadsrättsföreningen kodlås och säkerhetsdörrar. Man går ihop och anlitar väktare. På landsbygden är det inte lika lätt. Jag frågar Märta vad hon känner efter allt som har hänt.

    – Minsta lilla sak vi hör gör oss oroliga. Vi känner oss inte trygga här längre. Jag sover med bollträet intill sängen.

    **Den senaste tioårsperioden **har bostadsinbrotten ökat. Nivån på anmälda villainbrott ligger 44 procent högre än för tio år sedan. Från 2013 till 2014 ökade bostadsinbrotten med 6 procent till 22 400 anmälda brott (BRÅ 2015). Uppklarningsprocenten är löjligt låg – endast 4 procent av alla bostadsinbrott klaras upp. Inte undra på att utländska stöldligor ser Sverige som en guldgruva. Det går att komma åt problemet vid Sveriges hamnar, vilket polisprojekt i Stockholmstrakten, södra och norra Sverige har visat. Gränskontrollerna måste bli bättre.

    Annons

    "Vi är ett lätt byte."

    Foto: Hasse Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN Bild 1 av 2

    "Jag sover med bollträet intill sängen."

    Foto: Hasse Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X