Annons

”Ordet flykting har tappat sin värdeklang”

– Ordet har tappat sin värdeklang i det politiska rummet, säger Torbjörn Sjöström på Novus. Bild från demonstrationen mot att SL upplåter annonsplats åt Sverigedemokraternas kampanj.
– Ordet har tappat sin värdeklang i det politiska rummet, säger Torbjörn Sjöström på Novus. Bild från demonstrationen mot att SL upplåter annonsplats åt Sverigedemokraternas kampanj. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Opinionsexperter är oeniga om hur de senaste dagarnas chockerande bilder påverkar svenskarnas inställning till flyktingmottagande.

– Bilden av flyktingar och invandrare har blandats hejvilt i det offentliga rummet, säger Torbjörn Sjöström på Novus.

Under strecket
Publicerad

De senaste dagarna har såväl traditionella som sociala medier varit fulla av chockerande vittnesmål och bilder från flyktingar från krigets Syrien på väg mot Europa. Många röster menar att det just nu sker ett uppvaknande hos allmänheten.

Men att mäta hur svenskarnas inställning till flyktingmottagande förändras efter de senaste dagarnas uppmärksamhet är svårt, eftersom det i svensk debatt sker en sammanblandning av begreppen flyktingar och invandrare. Det hävdar Torbjörn Sjöström, vd på opinionsinstitutet Novus.

– I samband med Fredrik Reinfeldts tal om att öppna våra hjärtan förra året sattes flyktingar i fokus på ett sätt som inte brukar ske i det offentliga rummet. Flyktingar och invandrare brukar blandas hejvilt i debatten, det finns en otydlighet i medierna och en begreppsförvirring. Vi förväntar oss att väljarna förstår en skillnad de inte förstår, säger Torbjörn Sjöström.

Den långsiktiga trenden är emellertid tydlig: Svenskarnas inställning till flyktingmottagande har de senaste 25 åren blivit alltmer positiv.

Annons
Annons

SOM-institutets mätningar vid Göteborgs universitet visar att andelen som tycker att det är ett bra förslag att ta emot färre flyktingar stadigt har minskat, medan de som tycker att det är ett dåligt förslag att ta emot färre flyktingar har ökat.

**Men tittar man på **de faktiska nivåerna istället för på trenden så är det fortfarande fler som vill ta emot färre flyktingar. I ett europeiskt perspektiv är emellertid andelen positiva till flyktingmottagande ovanligt stor i Sverige.

När Sifo, med större oregelbundenhet men ända sedan 1957, frågat svenskarna om inställningen till invandring i stället för till flyktingar, är trenden liknande.

Sedan 1990-talet har andelen svenskar som tycker att Sverige tar emot för många invandrare minskat, medan de som tycker att Sverige borde ta emot fler invandrare har ökat.

Samtidigt är det fortfarande betydligt fler personer som tycker att Sverige borde ta emot färre invandrare.

**Novus har i ett experiment **nyligen gjort flera parallella undersökningar där de bytte ut ordet "flyktingar" mot "invandrare". Det visade att det inte blev några skillnader i resultatet. Det tolkar Torbjörn Sjöström på Novus som att begreppet flykting trubbats av.

Annons
Annons

– Det borde vara ett mycket större stöd för Syrienflyktingar än för invandrare, men det är det inte, det beror på att man inte förstår skillnaden. Ordet har tappat sin värdeklang i det politiska rummet, säger han.

Men det kan komma att ändras nu med bilderna som sprids på syriska flyktingar.

– Det jag tror kommer att hända nu är att ordet åter blir värdeladdat på ett sätt det inte har varit under en lång period. Det är intressant nu när flyktingar får den laddade dimension de borde ha, säger Torbjörn Sjöström.

Kommer folk att bli mer positiva till flyktingmottagande nu när de möts av dessa fasansfulla bilder?

– Jag tror det vad gäller flyktingmottagande, däremot inte generellt gentemot invandring, säger Torbjörn Sjöström.

Men Marie Demker, statsvetare vid Göteborgs universitet och delförfattare till SOM-rapporten, tror inte att den intensiva mediebevakningen kommer att påverka opinionen kring flyktingmottagande.

– Det är mycket mer långsiktiga och strukturella samhällsförändringar som ska till för att vi ska ändra grundläggande värderingar. Trenden från undersökningarna visar att de är ganska oberoende av tillfälligt uppflammande diskussioner. Däremot har den här typen av händelser en mobiliserande effekt, och det ska man inte underskatta, säger Marie Demker.

En sådan mobilisering skedde under 1990-talet då många flyktingar kom till Sverige från Bosnien. Men då var det en tydlig mobilisering av negativa attityder, med attacker mot flyktingförläggningar.

De senaste dagarnas engagemang har i stället handlat om att skänka pengar och kläder.

– Just nu är den typen av förändring tydlig i till exempel sociala medier, man ser en förändring i debattklimatet, säger Marie Demker.

Och att engagemanget har ökat i såväl flykting- och invandrings- som integrationsfrågorna på senare år visar både SOM-institutets som de privata opinionsinstitutens undersökningar.

Oavsett vad folk har för uppfattning i frågan har invandring/integration i exempelvis Novus mätningar gått från elfte till tredje viktigaste fråga för väljarna.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons