Richard Julin, Accelerators konstnärlige ledare i den främre utställningslokalen.
Richard Julin, Accelerators konstnärlige ledare i den främre utställningslokalen. Foto: Staffan Löwstedt

Stockholms nya konsthall gör publiken till konst

Konsthallen Accelerator är ett nytt kulturellt nav mitt emellan Bergianska trädgården, Naturhistoriska museet och Stora skuggan. Invigningsutställningen ”This progress” av Tino Sehgal låter besökarna, däribland SvD:s kritiker Clemens Poellinger, själva bli en del av verket.

Publicerad

En liten flicka tar mig vid handen och leder mig in över en tröskel. ”Vad betyder framsteg för dig?”, frågar hon innan vi möter en ung pojke, kanske 12-13 år gammal. Då lämnar hon över till honom, vi slår följe och han ställer allvarligt en fråga om vilka framsteg jag gjort under den senaste tiden. Hans ålder och utstrålning får mig att tro att han kan vara intresserad av datorer så jag målgruppsanpassar samtalet till att handla om sådant. De eventuella framsteg jag gjort den senaste veckan är ju att lära mig hitta in i den nya dator jag just köpt.

Det är då jag får insikten att jag själv blivit en del av den internationellt sagolikt framgångsrike konstnären Tino Sehgals verk som inviger Stockholms nyaste konsthall Accelerator. Genom vad jag säger kan jag styra de samtal som utgör själva verket ”This progress” – fyra möten med personer som inleder var sitt öppet samtal kring vad framsteg eller framåtskridande kan vara. Jag känner mig inte manipulerad, inte heller att mina samtalspartners följer ett färdigt manus.