Mattias Legnér:Stockholm – som hjärtat i kroppen

Först mot slutet av 1700-talet befriade sig beskrivningarna av Stockholm från stormaktstidens självtillräckliga bild av staden som en återspegling av hur det gudagivna ståndssamhället bör fungera.

Under strecket
Publicerad
Annons

Städer har – precis som stater – länge utnyttjat olika tekniker för att framställa sig själva som attraktiva, intagande och mäktiga. Det behöver inte nödvändigtvis betyda att den bild som har skapats alltid har varit överdriven. Ofta har den haft en förvånansvärt stark koppling till både lokala och mer övergripande materiella förhållanden. Så har de bilder som skapats kring Stockholm förändrats fullständigt sedan stormaktstiden. Men bilden har ibland också förändrats utan att stadens villkor ändrats nämnvärt. 1700-talets Stockholm är ett sådant exempel. Under frihetstiden (1721–1772) framställdes ännu staden på ett typiskt stormaktstida sätt, där kungliga och kyrkliga institutioner gavs en helt framträdande roll och där varken befolkningen eller den mer alldagliga bebyggelsen märktes. Men under seklets sista decennier förändrades sättet att i skrift beskriva och diskutera Stockholm. De sociala miljöerna lyftes fram på ett nytt sätt, och stadens invånare och deras aktiviteter uppmärksammades mer. Staden fick liv, kort sagt, och drog av sig den stela ansiktsmask som 1600-talets maktspråk hade skapat.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons