Annons
X
Annons
X

”Stelbenta lärare större problem än betygssystemet”

Det kvittar vilka styr­dokument för betygen som sjösätts så länge vi har lärare som lik­ställer kunskapskrav med ­enstaka prov och sedan inte ger eleverna chans till snar förbättring, skriver förstelärare Jonas Nilsson.

Debatten om betygen
Foto: Anders Wiklund/TT

DEBATT | BETYGSSYSTEMET

Nu underkänner Skolverket till viss del sina egna instruktioner för betygssättning.

Många elever och deras föräldrar – ja även flera lärare – avskyr det ”nya” betygssystemet (2011) för grundskolan och gymnasieskolan. Det talas om att det är osmidigt och orättvist då en låg gradering inom ett ynka kunskapskrav kan dra ned terminsbetyget flera steg. Ja, det stämmer att man måste uppvisa minst en C-nivå inom samtliga kunskapskrav för att erhålla ­betyget C vid terminsslut. Fingret i luften och ”känslan” som exempel­vis mina egna lärare ­använde sig av i sin obestridliga autonomi duger inte längre, på gott och ont.

Betygssystemet missgynnar ­elever med en ojämn kunskapsprofil, men vad ligger egentligen till grund för en sådan? Ibland inhämtar lärare ett för snävt under­lag inför bedömningen. ­Enskilda kunskaper mäts bara vid ett tillfälle under terminen och det innebär i praktiken att ett svagt prov kan sänka termins­betyget flera steg. Detta tillvägagångssätt är befängt och bidrar givetvis till att hela systemet ifråga­sätts. En professionell ­lärare som upptäcker kunskapsluckor hos en elev låter denna träna extra just inom dessa ­områden; i synnerhet om det kan ge en hävstångseffekt på flera betygs­steg. Genom uppfinningsrikedom och engagemang skapas fler examinationstillfällen för eleven – gärna med alterna­tiva metoder – innan termins­betyget sätts.

Annons
X

**I vissa fall **förhåller det sig så att eleven ändå inte når önskad nivå inom ett kunskapsområde och då behöver vi belysa vikten av tåla­mod. Lärande tar tid och det som inte uppnås nu kan göras under nästa termin. Pratet om orättvisa borde avta efter löften om att fler möjligheter kommer att ges.

Skulle man ha elever som framåt slutbetygen i nian ­eller gymnasiet uppnår A-nivå i alla kunskapskrav utom ett, där de i stället befinner sig på en E-nivå, bör man verkligen rannsaka sig själv som lärare. Vilka åtgärder har satts in under läs­åren? Hade eleven kunnat arbeta mer med sina svagheter inom ämnet ­under perioder av utbildningen? Tänk om och tänk rätt.

Nu underkänner Skolverket till viss del sina egna instruktioner för betygssättning och utbildningsminister Gustav Fridolin ojar sig om att allians­rege­ringen hastade fram en ogenomtänkt läroplan 2011.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    **Min kontring **till dem är att det tyvärr kvittar vilka styr­dokument som sjösätts så länge vi har lärare som lik­ställer kunskapskrav med ­enstaka prov och sedan för­vägrar eleverna möjligheter till snar förbättring. Hade betygssystemet sågats om vi ­lärare inte varit lika stelbenta i vår undervisning? Jag tror inte det.

    Jonas Nilsson

    förstelärare på Stordammens skola i Uppsala

    Jonas Nilsson Foto: Privat
    Annons
    Annons
    X
    Foto: Anders Wiklund/TT Bild 1 av 2

    Jonas Nilsson

    Foto: Privat Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X