Annons

Stefan Olsson: Visst ska man kunna stänga bron

I veckan fick regeringen hård kritik från lagrådet med anledning av förslaget om en ny lag som ska ge regeringen befogenhet att spärra av Öresundsbron vid behov. Regeringen har nu lagt fram en proposition utan att förslaget om att kunna spärra av bron finns med.

Uppdaterad
Publicerad
Visst ska en bro kunna stängas, men med vilka regler?
Visst ska en bro kunna stängas, men med vilka regler?

Till skillnad från många andra är jag en av dem som menar att lagförslaget var bra och att det snarare är lagrådet som borde göra sin hemläxa bättre.

Lagrådet består av justitieråd, både aktiva och före detta. Det rör sig alltså om Sveriges mest kunniga jurister. Därför är det förvånande att behöva läsa, och även i radio höra, hur lagrådet inte tycks ha kännedom om hur rättsläget ser ut vid krissituationer.

Vad regeringen ville göra var att lägga fram ett förslag till lag med denna innebörd: ”Regeringen får meddela föreskrifter om stängning av väg eller annan led som allmänt används för trafik med motorfordon och som utgör en förbindelse med en annan stat. Regeringen får även besluta om sådan stängning i ett enskilt fall.”

Annons

Lagrådet kallar detta att införa ett undantagstillstånd och avråder helt från att lägga fram förslaget. Rådets resonemang är anmärkningsvärt av två skäl.

Det ena är att lagförslaget inte alls ger regeringen några extraordinära befogenheter utöver vad den redan har. Lagförslagets tillkomst beror istället på att det finns en lucka i den existerande lagstiftningen där det är oklart hur långt polisen befogenheter sträcker sig när det gäller att spärra av vägar. Polislagen 24 § ger polisen rätt att göra tillfälliga avspärrningar (även av Öresundsbron) om allmän ordning och säkerhet hotas, men det ska röra sig om tillfälliga avspärrningar i samband med exempelvis demonstrationer eller en fotbollsmatch som attraherar en stor publik. Det är tveksamt om polislagen kan användas för att under en längre tid ha en vägspärr igång.

Motsvarande befogenheter på luftfartsområdet och sjöfartsområdet finns redan. Regeringen kan besluta om att flygplan inte får landa (luftfartslagen 8 kap 1 §) och den kan beordra landets länsstyrelser att stänga hamnarna (sjötrafikförordningen 2 kap 2 a §). Däremot finns det ingen lag som entydigt säger att en väg får spärras av.

Om lagrådet ändå tycker att detta är att ge regeringen extraordinära befogenheter borde det också sätta sig och läsa lagen om skydd mot olyckor, som reglerar myndigheternas befogenheter vid räddningstjänst. 6 kap ger myndigheterna väldiga befogenheter att ingripa i annans rätt. Myndigheterna har till och med rätt att beordra varje arbetsduglig person att delta räddningsarbetet om det skulle krävas. ”Tjänsteplikt” kallas det, men skulle kunna kallas ”tvångsarbete”. Den lag som regeringen föreslår kommer inte ens i närheten av de befogenheter lagen redan ger regeringen och myndigheterna på andra områden.

Det andra anmärkningsvärda är att lagrådet kallar lagförslaget för ett undantagstillstånd och dömer ut detta som en felaktig form av lag utan att gå in på ämnet konstitutionell nödrätt.

Sverige är ett land utan särskilda undantagslagar. Bakgrunden är att de som utformade författningen var rädda för att undantagslagar skulle kunna komma att missbrukas. Undantagslagar finns i många andra länder, men Sverige valde en gång i tiden att inte ha det. Särskilda lagar för krig och krigsfara finns, men inte för fredstida krissituationer. Justitierådet Bo Svensson nämnde i radio att författningen i sig är den lag man ska använda i en krissituation. Det är själva handboken.

Men vad lagrådet förbigår utan ett ord är att det finns ett antal fall där regeringen har brutit mot författningen och sedan fått konstitutionsutskottets godkännande i efterhand. Det är tre fall som utspelade sig på 1970-talet som lade grunden för detta: Kapardramat på Bulltofta flygplats 1972, Norrmalmstorgsdramat 1973 och ockupationen av den västtyska ambassaden 1975. I dessa fall valde regeringen att direkt styra polisens arbete. Statsminister var Olof Palme.

Därefter har ingen rättslärd i Sverige ifrågasatt att det kan finnas tillfällen då författningen inte är tillräcklig. Juristerna har kommit att kalla detta för ”konstitutionell nödrätt”. Litteratur finns på området och det är ytterst märkligt om lagrådet inte nämner detta. Det är som om de inte visste att den fanns.

Ännu märkligare blir detta när man tittar på vad lagrådet rekommenderar regeringen att göra om den nu mot rådets invändningar ändå går vidare med förslaget. Lagrådet föreslår att regeringen i så fall ska ha utfärdat en ”förklaring om tillståndet i landet” innan den tillämpar lagen. Rådets förslag är ytterst märkligt eftersom detta verkligen vore ett steg mot att införa ett system med undantagslagar. Det är så system med undantagslagar fungerar i de länder som har detta.

Men Sverige har som sagt inte den traditionen alls utan vi har den konstitutionella nödrätten istället. Om det är någon som föreslår något som inte alls finns i den svenska juridiska traditionen är det i så fall lagrådet.

På en punkt har dock lagrådet rätt och det är att lagförslaget hastats fram på ett sätt som inte är att rekommendera. Däremot är brådskande beslut under stor osäkerhet typiskt för allt beslutsfattande vid kriser. Försvarshögskolan bedriver sedan många år forskning på beslutsfattande vid kris. En av de viktigaste lärdomarna från denna forskning är att de extraordinära händelserna sällan kan förutses men att beslut ändå måste fattas. Det är också vad den statsvetenskapliga och juridiska forskningen omkring undantagstillstånd har visat. Det går inte att uppnå ideala förhållanden när beslut ska fattas i trängda lägen.

Nu kommer vi att fortsätta leva med juridisk ovisshet om vad som gäller om regeringen har rätt att spärra av en väg under längre tid eller inte. Det är mycket olyckligt eftersom det borde vara mer eller mindre självklart att regeringen som ytterst ansvarig för landets säkerhet ska ha full befogenhet att stänga gränserna om det skulle behövas.

STEFAN OLSSON är säkerhetspolitisk kommentator, tidigare bland annat vid FOI och Frivärld. Hans förra artikel behandlade svenska företags annonsering i den ryska propagandakanalen RT (Comviq, Canal Digital, Dagens samhälle).

Redaktionens lästips! Europol behöver stärkas i kriget mot terrorister, hävdas i en artikel i Politico om ett "svart hål" i polissamarbetet.

Annons
Annons
Annons

Visst ska en bro kunna stängas, men med vilka regler?

Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons
Annons