Annons

Bo Franzén:Statsskulden – ett mynt med dubbla ansikten

Sveriges inhopp i trettioåriga kriget finansierades i stor utsträckning via franska statens växlar. Gustav II Adolf som den segrande fältherren vid Breitenfeld, målning från 1632.
Sveriges inhopp i trettioåriga kriget finansierades i stor utsträckning via franska statens växlar. Gustav II Adolf som den segrande fältherren vid Breitenfeld, målning från 1632. Foto: Historiska museet i Strasbourg

Coronakrisens stödpaket skapar statsskulder på tusentals miljarder kronor. Av statsskuldens historia, som tog sin början i Italien runt år 1500, lär vi oss att den kan leda till depression. Men för de nationalstater som använt systemet rätt har det också skapat resurser av en helt ny magnitud.

Under strecket
Publicerad

Covid-19 hotar att leda världsekonomin mot avgrunden. Man har öppet talat om risken för en ny stor internationell depression som den 1929–1934. Eller till och med – gud förbjude – något ännu värre. I vågskålen ligger risken för massarbetslöshet och utslagning av företag i en omfattning världen kanske aldrig tidigare skådat. När löner och andra intäkter sinar får miljoner familjer gå från hus och hem, dömda till overksamhet och fattigdom i åratal. De botemedel som nationalekonomerna skriver ut för att mildra ödeläggelsen stavas subsidier för tusentals miljarder, biljoner med ett annat ord på svenska. Ingen global hjälpmekanism finns att luta sig emot, utan blott staten är den institution som kan bestå oss med denna medicin. Mest via lån som kommer att leda till skuldnivåer som tills helt nyligen ansågs katastrofala. Statsskuldens möjliga gränser kommer således snart att prövas skarpt.

Politiker som i dag får den berättigade frågan om hur många tusen miljarder statens skuld kan ökas med svävar på målet. Svaret är att de inte vet var den gränsen går. Men vissa erfarenheter av hur statsskulden ska, eller (oftare) inte ska, hanteras står att finna i Europas ekonomiska historia. Mängden pengar har sedan länge inte bara bestått av mynt och sedlar utan inkluderar också finansiella fordringar. Mycket av dessa – numera metaforiskt uttryckt – ”papperspengar” utgörs av statsobligationer inbyggda i globala digitala nätverk där de omsätts dygnet runt.

Annons
Annons
Annons