Statliga Rymdbolaget skrev avtal med kinesisk militär
På Esrange utanför Kiruna finns ett 20 parabolantenner som följer och vidarebefordrar information från andra satelliter. Bilden är ett montage.
Näringsminister Mikael Damberg (S).
Vy över Esrange satellitstation. Arkivbild.
På Esrange utanför Kiruna finns ett 20 parabolantenner som följer och vidarebefordrar information från andra satelliter. Bilden är ett montage.
Rymdbolaget, Swedish Space Corporation (SSC), skrev ett samarbetsavtal med den kinesiska uppskjutningsmyndigheten CLTC om en kinesisk antenn på bolagets stora markstation Esrange i Kiruna 2008.
De som skrev på avtalet var det svenska bolagets dåvarande ordförande Olof Rydh och Zhang Jianqi, vice befälhavare för Kinas bemannade rymdingenjörsprojekt. Zhang är militär, generallöjtnant, och som delegat i den nationella folkkongressen är han en högt uppsatt partimedlem. Han har bland annat deltagit i kärnvapenprov i Lop Nor i nordvästra Kina, enligt Wikipedia.
– Åtminstone ett av Rymdbolagets avtal är därmed ingånget med en militär kinesisk organisation och underskrivet av en militär byråkrat, säger John Rydqvist, försvarsexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Men Olof Rydh hävdar att avtalet var civilt.
Jag såg aldrig någon kinesisk militäruniform i samband med avtalet.
– Det fanns inget militärt inslag så som vi fick det presenterat för oss, säger han.
Men Zhang är ju militär?
– Jag såg aldrig någon kinesisk militäruniform i samband med avtalet.
Rymdbolagets kommunikationschef Anni Bölenius säger:
– Vi skriver alltid avtal med endast civila organisationer, men det finns i vissa länder en sammanblandning. Det finns till exempel en kund med både en civil och en militär del.
Läs även
Den kinesiska uppskjutningsmyndigheten CLTC, som Rymdbolaget skrev avtalet med, kontrollerar uppskjutningar av satelliter och styr kinesiska satelliter. Myndigheten är dock kontroversiell.
– CLTC är i själva verket en militärt styrd myndighet, säger John Rydqvist på FOI.
Att skicka upp data till satelliter är betydligt mer kontroversiellt än att ladda ner data.
Satelliter fungerar lite som datorer. Det går att ladda ner saker från internet till datorn och det går att ladda upp saker till internet från datorn. Myndigheten CLTC gör likadant, den både tar ner information från satelliter och skickar upp information till satelliter. Bland annat sköter myndigheten den obemannade kinesiska månlandaren Chang’e 4, som nyligen genomförde den första landningen på månens baksida någonsin.
Att skicka upp data till satelliter är betydligt mer kontroversiellt än att ladda ner data. Den som laddar upp data kan nämligen potentiellt sett även manipulera satelliterna.
– Att skicka data är betydligt mer problematiskt än nedladdning av bilder från satelliter. Antisatellitvapen kopplade till elektroniska hot är ett stort kommande problem. Det är bättre att via virus eller elektronisk krigföring slå ut, stänga av eller ta över motståndares satelliter än att skjuta ner dem och skapa rymdskrot, säger John Rydqvist på FOI.
Avtalet mellan Rymdbolaget och uppskjutningsmyndigheten CLTC från 2008 gäller att Kina skickar upp styrsignaler till fördefinierade satelliter eller andra rymdfarkoster, men inte stora datamängder, enligt Anni Bölenius.
– Vi kontrollerar vilka farkoster det är frågan om och att antenner används till dessa, skriver hon i ett mejl.
I Kina och USA ses militära rymdförmågor i dag som en avgörande strategisk arena som bidrar till avskräcknings-
förmågan.
Men det är den kinesiska myndigheten CLTC som äger antennen på Esrange. Och när CLTC skickar upp signaler till satelliter kan inte Rymdbolaget se exakt vad de gäller, utan ser bara ”ettor och nollor”.
Myndigheten CLTC äger även två antenner på Rymdbolagets markstation i Chile och myndigheten använde tidigare en antenn på Rymdbolagets markstation i Australien. Den användningen stoppade dock USA, se ruta.
Vad som gör det hela så känsligt är att Kinas totalitära regim siktar på att bli en rymdsupermakt och planerar att ha en bemannad rymdstation senast 2022.
– I Kina och USA ses militära rymdförmågor i dag som en avgörande strategisk arena som bidrar till avskräckningsförmågan. De andra är kärnvapen, cyber och avancerade långräckviddiga missilvapen. Det är därför hjälp till Kina är så problematisk, säger John Rydqvist.
Ytterligare tre kinesiska antenner i Kiruna
Rymdbolaget har flera kontrakt med Kina. Den nämnda antennen i Kiruna gällde alltså skickande av styrsignaler till satelliter.
Ett annat avtal är ett kontrakt med China Meteorological Administration. Väderinstitutet använder två antenner på Esrange för att ta ner data från kinesiska vädersatelliter och från en satellit som mäter koldioxidutsläpp. Informationen delas inom ett internationellt samarbete inom World Meteorological Organization, enligt Rymdbolaget, som äger båda antennerna.
Nedladdning av bilder är inte lika kontroversiellt som att skicka upp styrsignaler eller data.
Ett tredje avtal gäller ytterligare en antenn på Esrange, som även den används för nedladdning av bilder från satelliter. Det avtalet har det kinesiska institutet Radi, som ligger under den kinesiska Vetenskapsakademien.
Radi påstår på sin hemsida att institutet har byggt antennen och driver den – medan Rymdbolaget påstår att bolaget har byggt antennen och driver den.
Radis antenn, som kallas China Remote Sensing Satellite North Polar Ground, tog två år att bygga och togs i bruk 2016. Radi påstår på sin hemsida att institutet har byggt antennen och driver den – medan Rymdbolaget påstår att bolaget har byggt antennen och driver den.
– Jag kan inte veta hur andra uttrycker sig. Den finns på vår mark, på Esrange. Vi har byggt den och vi äger den. Vi kan också kontrollera hur antenner används på våra markstationer, säger Anni Bölenius.
Näringsminister Mikael Damberg (S).
I söndags varnade John Rydqvist på FOI i SVT för att samarbetet med Radi kan användas för militära syften, även om det endast skulle röra sig om nedladdning av information från satelliter.
Om det inte är helt säkert att bilderna inte också används militärt så är det olämpligt att ha den här typen av samarbeten med Kina.
De bilder Kina laddar ned rör väder och jordobservationer, och Kina uppger att landet använder datan för forskning och andra civila ändamål, framgick det i SVT:s rapportering.
Men John Rydqvist är inte övertygad.
– Om det inte är helt säkert att bilderna inte också används militärt så är det olämpligt att ha den här typen av samarbeten med Kina. Omvänd bevisordning bör råda för svenska företag, särskilt statliga, säger han.
Han hävdar att de nedladdade satellitbilderna skulle kunna användas militärt för att tillföra förmåga i kris, för att ersätta utslagna rymdspaningsresurser i konflikt och krig eller för att minska nedladdningstiden från spaningssatelliter.
Totalt har alltså Kina fyra antenner på Esrange i Kiruna. En som den kinesiska myndigheten CLTC äger och som skickar styrsignaler till satelliternas datorer. Och tre som laddar ned information från satelliter och, enligt Rymdbolaget, ägs av Rymdbolaget.
Näringsdepartementet har ansvaret
Vy över Esrange satellitstation. Arkivbild.
Rymdsystem är kända för att i hög utsträckning gå att använda både civilt och militärt, så kallad dubbel användning. FOI:s John Rydqvist pekar på att organisationen av Kinas rymdprogram skiljer sig från till exempel USA:s.
Kinas armé, PLA, har formerat militära enheter och börjat initial operativ träning med antirymdförmågor som armén har utvecklat.
– Kinas rymdprogram är i hög grad militariserat. Den kinesiska rymdstyrelsen, CNSA, är inte som amerikanska Nasa en överordnad organisation utan underställd myndigheter och ministerier med militära uppgifter, säger han.
Chefen för alla USA:s underrättelseenheter, Daniel Coats, nämner rymden i den senaste underrättelsehotsrapporten till den amerikanska kongressens underrättelsekommitté. Han skriver att Kinas armé, PLA, har formerat militära enheter och börjat initial operativ träning med antirymdförmågor som armén har utvecklat, till exempel markavfyrade antisatellitmissiler.
Men Rymdbolagets kommunikationschef Anni Bölenius hävdar att bolaget har vidtagit särskilda försiktighetsåtgärder i affärerna med Kina.
– Vi håller med FOI och vi är medvetna om riskerna för en sammanblandning mellan civila och militära delar i Kina. Vi gör noggranna riskbedömningar av affärer med den här typen av länder, säger Anni Bölenius.
Jag förutsätter att de har haft en nära dialog med sin ägare, näringsdepartementet, för att diskutera det här.
De kinesiska antennerna rör Rymdbolagets kommersiella sida och då ska bolaget rådgöra med näringsdepartementet. I övriga frågor ska bolaget, enligt ägaranvisningen, föra en dialog med den statliga myndigheten Rymdstyrelsen.
– Jag förutsätter att de har haft en nära dialog med sin ägare, näringsdepartementet, för att diskutera det här, säger Rymdstyrelsens generaldirektör Anna Rathsman.
SvD ställer frågan till näringsminister Mikael Damberg (S):
Har näringsdepartementet haft en nära dialog med Rymdbolaget i frågan om Kinas närvaro på Esrange?
– Regeringskansliet för en dialog med SSC om bland annat säkerhetsfrågor förknippade med bolagets verksamhet, skriver Mikael Damberg i ett mejl.
Något tydligare svar på frågan ger Mikael Damberg inte.
Mellan raderna SVENSKA BOLAG I KINA
