Annons
X
Annons
X

”Staten klarar inte att skydda journalister”

Det rättsliga skyddet för journalister och andra som använder sin yttrandefrihet är för svagt och når inte upp till de krav som följer av grundläggande mänskliga rättigheter. Staten har därför ett ansvar gentemot journalister som kränks och som saknar möjlighet till upprättelse, skriver advokat Sebastian Scheiman och Mårten Schultz, ordförande för Institutet för Juridik och Internet, som idag lämnar över en ansökan om skadestånd mot staten.

Det anonyma näthatet
Sebastian Scheiman och Mårten Schultz
Sebastian Scheiman och Mårten Schultz Foto: Hamid Ershad Sarabi, Privat

DEBATT | NÄTHAT

Idag lämnar vi in en ansökan om skadestånd till Justitiekanslern, JK, för journalisten Irena Pozars räkning. Anledningen är att hon har utsatts för kraftigt så kallat ”näthat” men har visats vara rättslös i det svenska rättssystemet. Vi ger oss alltså inte på näthatarna i sig, utan på staten för att den inte förmår skydda journalister och andra som hotas och hatas på internet. Vår bedömning är att den svenska ordningen strider mot rätten till privatliv, rätten till yttrandefrihet och rätten till effektiva rättsmedel så som de skyddas i Europakonventionen.

Irena Pozar arbetade under år 2014 som journalist och krönikör på nyhetssidan www.nyheter24.se. En man skrev flera mycket hatiska och hotfulla kommentarer under en av Irena Pozars krönikor. Kommentarerna var bland annat ”Men jämställdhet för mig är att man pullar en sexistisk feministhora i vaginan med en stor kniv. Det bästa man kan göra för jämställdheten i Sverige är att gå ut med ett basebollträ och slå ihjäl sexistiska feministkräk” och ”Det är sexistiska feministidioter som Irena som skulle behöva hålla käften. Hon gör ju bara bort sig. Upp med en kniv i fittan på sexistiska feminister”.

Åklagare väckte åtal mot mannen för ofredande och samtidigt yrkades kränkningsersättning till Irena Pozar. Mannen dömdes i tingsrätten men friades i hovrätten. Hovrätten motiverade den frikännande domen med att mannens gärning inte utgjorde ett sådant ”hänsynslöst beteende” som krävs för att ansvar för ofredande skulle kunna ådömas, men poängterade samtidigt att ”en annan sak är att goda skäl kan anföras för att förfaranden av det slag som är föremål för hovrättens bedömning borde vara straffbara”.

Annons
X

Regeringen har beslutat om översyn av det straffrättsliga skyddet av enskildas personliga integritet vilket har resulterat i den statliga utredningen “Integritet och Straffskydd” (SOU 2016:7). Just Irena Pozars fall citeras och kommenteras i SOU 2016:7 för att visa på problematiken med näthat och otillräckliga rättsmedel. Men en ny lag hjälper inte Irena Pozar vars rättigheter redan blivit kränkta.

Många drabbas av näthat, unga som gamla, män som kvinnor, journalister liksom helt vanliga personer. Näthatet kan se ut på många sätt, det kan till exempel röra sig om hot, mobbning eller sexuella trakasserier. Rätten till privatliv påverkas för alla som drabbas av näthat och då krävs det enligt Europakonventionen att det finns rättsmedel att tillgå. Men det finns alltså inte alltid effektiva rättsmedel i Sverige.

Allt fler journalister och offentliga personer har på senare tid tagit ett uppehåll från sociala medier för att de inte orkar med allt hat som de får fungera som måltavla för.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Vad gäller just näthat mot journalister finns ytterligare en aspekt. Artikel 10 i Europakonventionen föreskriver att var och en har rätt till yttrandefrihet. Staten har en skyldighet att vidta åtgärder för att tillse att rätten att sprida tankar och idéer skyddas mot ingrepp från enskilda, exempelvis genom att tillhandahålla rättsmedel till skydd för yttrandefriheten. Staten har också en förpliktelse på yttrandefrihetens område att vidta aktiva åtgärder för att skydda journalister och media från hot och våld med anledning av deras arbete. I detta fall har mannens hotfulla kommentarer riktat sig till just en journalist i syfte att tysta den debatt som Irena Pozar avsett att väcka.

    Bristen på rättsmedel för utsatta journalister riskerar att medföra en så kallad ”chilling effect” (ungefär ”nedkylande effekt”) gällande journalisters möjlighet att yttra sig. Men inte bara på deras rätt att yttra sig, utan även på deras direkta önskan och möjlighet att yttra sig. Allt fler journalister och offentliga personer har på senare tid tagit ett uppehåll från sociala medier för att de inte orkar med allt hat som de får fungera som måltavla för. Rädslan tar över önskan om att använda sig av sin rätt att yttra sig. Det är en farlig utveckling.

    Sammantaget tyckte hovrätten att det fanns goda skäl för att kommentarerna skulle vara straffbara, fallet har lyfts fram i en statlig utredning som föreslår att liknande kommentarer ska var straffbara och Europadomstolens praxis ger vid handen att det måste finnas ett rättsmedel vid sådana ingrepp i den personliga integriteten och i journalisters yttrandefrihet. Det oförblommerade hatet på nätet måste på något sätt stävjas. Nu har JK en möjlighet att rätta till det här. Om staten befinns vara skadeståndsskyldig för brister i skyddet mot näthatare finns det nämligen all anledning för lagstiftaren att se till att det istället finns rättsmedel, i form av skadestånd eller straff, att ta till direkt mot de som hotar eller allvarligt kränker journalister och andra. Annars får det bli en fråga för Europadomstolen.

    Sebastian Scheiman

    advokat

    Mårten Schultz

    ordförande för Institutet för Juridik och Internet samt juridisk kommentator i SvD

    Annons

    Sebastian Scheiman och Mårten Schultz

    Foto: Hamid Ershad Sarabi, Privat Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X