Annons

”Staten diskriminerar sociala företag”

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Tiotusentals föreningar i Sverige bedriver affärsmässig verksamhet. Det finns stora möjligheter för ett växande socialt företagande – men då krävs bättre hjälp med finansiering. Staten bör ge Mikrofonden chans att göra detta möjligt, skriver flera debattörer.

Publicerad

Alla som har varit engagerade i socialt företagande i Sverige vet att finansieringen är en akilleshäl. Startar du ett kooperativ hamnar du lätt mellan stolarna hos banker som kräver säkerheter som inte finns och offentliga företagsstöd som inte förstår sig på näringsverksamheter som bedrivs demokratiskt i föreningsform.

Historiskt har det offentliga ansvarat för de sociala frågorna i Sverige. När nu samhällskontraktet omförhandlas och det privata ges större utrymme skapas ett tomrum. Detta märks särskilt på glest befolkade platser där det inte alltid finns någon som tar över när offentliga verksamheter privatiseras. Där kan den sociala ekonomin komma in och skapa innovativa lösningar för att klara samhällsutmaningarna. Civilsamhällesutredningen redovisade att det finns mer än 200 000 föreningar i Sverige och av dem hade cirka 70 000 affärsmässig verksamhet – det ger en bild av potentialen i denna sektor. Men tyvärr är inte våra regelverk och offentliga stödsystem anpassade för att möta dessa hybrider mellan privat företagande och ideellt engagemang.

Annons
Annons
Annons