Annons
X
Annons
X

Staten bör ta över ansvar för sjukvård

Nya teknologier får inte ses som kostnadsdrivande när de i själva verket ger oss möjligheten att öka hälsan i samhället, förebygga och behandla sjukdomar mer effektivt och därmed minska både samhällskostnader och lidande. Sverige behöver en mer jämlik och framåtriktad hälso- och sjukvård, skriver fyra M-politiker.

I ett första steg mot att staten sannolikt visar sig bäst skickad att ta över kostnadsansvaret för all sjukvård, föreslår vi därför att staten redan nu övertar ansvaret för driften av universitetssjukhusen, skriver författarna.
I ett första steg mot att staten sannolikt visar sig bäst skickad att ta över kostnadsansvaret för all sjukvård, föreslår vi därför att staten redan nu övertar ansvaret för driften av universitetssjukhusen, skriver författarna. Foto: JOHAN NILSSON/TT

BRÄNNPUNKT | SJUKVÅRDEN

Geografisk centralisering av högspecialiserad vård är rimligen en nödvändighet i framtiden.

De uppmärksammade problemen med ökade vårdkostnader och kritiken mot landstingens ojämlika införande av ny teknik och behandlingar har skapat en öppning i frågan om ansvaret för vården, dess kvalitet och styrning. Det anses inte längre självklart att nuvarande struktur med landsting som får vårdersättningar via ettårsbudgetar är det system som skapar bäst hälsa och lägst vårdkostnader i vårt samhälle. Tvärtom ifrågasätts denna struktur allt mer.

I
Framtidskommissionens slutrapport hanteras frågan om vårdkostnader mycket perifert, trots att nästan 10 procent av BNP används till det området. Det konstateras att kostnaderna beräknas öka, vilket stämmer med bedömningar av att den åldrande befolkningen kommer driva upp vårdkostnaderna. Forskning visar att kostnaden för vården kan komma att tredubblas mot dagens nivå fram till 2040 om dagens kvalitet i vården ska bibehållas.

Annons
X

Med det som bakgrund måste alternativa sätt att finansiera vården övervägas om den solidariska finansieringstanken ska bestå. Vi reagerar på att kommissionen skriver att ny teknologi i sjukvården ofta är kostnadsdrivande. För att komma fram till det måste man tillämpa ett kortsiktigt synsätt, utan koppling till samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt. Vi är mycket bekymrade över den ansatsen, inte minst på grund av att ny kunskap, metoder och innovationer är viktigt för att bemöta utmaningen med ökande vårdkostnader. Nya teknologier får inte ses som kostnadsdrivande i de politiska beslutsprocesserna, när de i själva verket ger oss möjligheten att öka hälsan i samhället, förebygga och behandla sjukdomar mer effektivt och därmed minska både samhällskostnader och lidande.

Dessvärre är det just synen på innovationer som kostnadsdrivande som styr landstingens beteende i dagsläget. På nationell nivå bedömer och godkänner Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) läkemedel och även medicintekniska produkter. Men rekommendation från denna myndighet är i dagens läge inte tvingande.

Landstingen och regionerna har en egen grupp, Nya läkemedelsterapier (NLT), som gör ett slags överprövning av nya läkemedel. Myndigheten Vårdanalys bedömer dock att NLT inte har det mandat, bemanning och finansiering som krävs för uppdraget. I landstingen finns dessutom ytterligare så kallade metodgrupper som tar det slutliga beslutet om vad som ska vara tillgängligt i just deras landsting. Ett grundproblem med dessa är att de är styrda av en ettårsbudget, snarare än av det bredare hälso- och samhällsekonomiska perspektivet. De tenderar därmed att bli en nejsägargrupp, vilket skapar en ojämlikhet mellan landsting som vi inte kan acceptera.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Utöver det problemet, saknas det också en tydlig struktur för införande och utvärdering av nya metoder inom landstingen vilket ytterligare försvårar introduktion av kunskap, metoder och innovationer i svensk vård.

    Vi anser att det är viktigt att följande frågor prioriteras i det fortsatta arbetet för att förbättra svensk hälso- och sjukvård:


    Finansieringssystemet inom vården bör ses över. För att medicinska framsteg snabbare ska nå patienterna behöver vårdbudgeten kopplas ihop med de vinster som investeringar i ökad hälsa skapar bland annat i det nationella socialförsäkringssystemet. Vi föreslår att man överväger att föra samma all kostnad för sjukdom, det vill säga sjukvårds- och sjukförsäkringsutgifter, till en och samma huvudman. Detta kan då antingen ske genom en skatteväxling av landstingsskatten till staten, eller att landstingen tar över kostnadsansvaret för sjukförsäkringen med motsvarande överföring av medel från staten för detta.


    Geografisk centralisering av högspecialiserad vård i ett glest befolkat land som Sverige är rimligen en nödvändighet i framtiden för att få bättre samhällsekonomi för denna typ av speciell sjukvårdsverksamhet. I ett första steg mot att staten sannolikt i framtiden visar sig vara bäst skickad att ta över kostnadsansvaret för all sjukvård, föreslår vi därför att staten redan nu övertar ansvaret för driften av universitetssjukhusen.


    Innovationsupphandling med tydliga målbilder och kravspecifikationer är ett viktigt instrument i strävan att utveckla lösningar på dagens och framtidens behov inom sjukvårds- och välfärdssektorn. Det kräver en balans mellan sakkunskap och politik.

    Sverige borde leda vägen från ett sjukvårdssystem till ett hälsovårdssystem, där förebyggande vård är lika viktig som behandlande vård. Perspektivet bör vara långsiktigt med mål att uppnå en jämlik vård av hög kvalitet och ökad hälsa i samhället. Det förutsätter att ny kunskap används i vården i form av införande av nya metoder, tekniker och behandlingar och att en kontinuerlig utvärdering av vårdresultaten görs.

    Vi anser att en utredning bör tillsättas där man tar fram en konkret plan för att förändra och förbättra möjligheten till en hälso- och sjukvård som lever upp till lagen om jämlik vård i hela landet och där bemötande och hur nya metoder kan utvecklas genom en bättre organisation än dagens. Att fler och fler uppmärksammar den ojämlika tillgången till sjukvård och bristen på förebyggande vård är bra.

    Vi anser att det är en av de viktigaste framtidsfrågorna att hantera för politiken och vi ser gärna ett blocköverskridande arbete för att utveckla sjukvårdens organisation och innehåll i hela landet.

    ULRIKA KARLSSON (M)

    riksdagsledamot för Uppsala län

    FINN BENGTSSON (M)

    riksdagsledamot för Östergötlands län

    HANS ROTHENBERG (M)

    riksdagsledamot för Göteborgs kommun

    ANNE MARIE BRODÉN (M)

    riksdagsledamot för Hallands län

    Debatt om vårdplatser:

    Annons
    Annons
    X

    I ett första steg mot att staten sannolikt visar sig bäst skickad att ta över kostnadsansvaret för all sjukvård, föreslår vi därför att staten redan nu övertar ansvaret för driften av universitetssjukhusen, skriver författarna.

    Foto: JOHAN NILSSON/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X