Annons
Recension

Cavalleria rusticanaStarka känslor på italienska

ÅTERSAMLING Ystadoperan firar 35 år med en Cavalleria rusticana som är både tid- och klasslös men brinner av förgörande känslor.

Under strecket
Publicerad

Det som började 1977 som ett gästspel på Ystads teater av Lunds lyriska ensemble blev under de två följande årtiondena en av Operasveriges piggare scener – Ystadoperans länge årliga sommarföreställningar. Piggheten ligger inte bara i att unga sångare fått komma fram, utan först och främst i att regissören Richard Bark och dirigenten Sören Nielzén hittade verk vid sidan av det där lilla knippet operor som hörs världen över hela tiden. Philip Glass Achnaton och två av Hindemiths expressionistiska enaktare hör hit.

Upptakten till årets 35-årsjubileum speglar denna historia: de fem sångarna i den stundande föreställningen av Pietro Mascagnis Cavalleria rusticana sjunger några arior ur tidigare års produktioner. Här står det klart att allt inte varit Glass och Hindemith, för det blir både Pajazzo och Il trovatore – vid sidan av Korngolds Die tote Stadt, som faktiskt nådde Ystad tio år innan Stockholm.

Annons
Annons
Annons