Annons
X
Annons
X

Stark kritik mot spädbarnsvård

Femton nyfödda bebisar smittades och tre av barnen dog. Resultatet blev förödande när en resistent bakterie härjade på avdelningen för alltför tidigt födda barn. Socialstyrelsen är starkt kritisk till hur smittan hanterades på Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Huddinge.

(uppdaterad)
Edmond vårdas på Neonatalavdelningen på Karolinska Sjukhuset i Stockholm.
Edmond vårdas på Neonatalavdelningen på Karolinska Sjukhuset i Stockholm. Foto: DAVID MAGNUSSON

Det första barnet, född i vecka 24, avled den 20 november i fjol på neonatalavdelningen i Solna. Obduktionen visade att barnet var smittat med den antibiotikaresistenta tarmbakterien ESBL.

Det andra barnet, född i vecka 23, dog två dagar senare, den 22 november. Även det bar på ESBL. Då togs prov på andra barn som vårdats tillsammans med de som dött.

Men innan provsvaren kom – som visade att flera av dessa spädbarn också var smittade – hade de flyttats vidare till en familjeavdelning i Solna, till Lund samt till neonatalavdelningen i Huddinge där smittspridningen fortsatte. Den 1 februari i år avled en av de smittade i Huddinge, ett barn fött i vecka 35.

Annons
X

– Vår utredning visar på brister i rutiner och journalföring och okunskap på många nivåer, konstaterar byrådirektör Harriet Hillström på Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet dit händelserna anmälts som Lex Maria-fall.

När barnen flyttades informerades inte de nya avdelningarna om smittan. Inte heller isolerades de utsatta barnen, prover togs för sent och det dröjde innan de började vårdas av speciell personal som inte samtidigt vårdade andra.

– De för tidigt födda är absolut en riskgrupp och det är extra allvarligt om de resistenta bakterierna sprids där. Men vi kan omöjligt säga att ESBL-smittan är dödsorsaken, och om de annars skulle klarat sig, betonar Harriet Hillström.

På Karolinska universitetssjukhuset ser man allvarligt på smittutbrottet och har i sin egen analys identifierat de orsaker som Socialstyrelsen påpekar.

– Vi delar deras bedömning och har redan vidtagit en rad åtgärder för att öka säkerheten. Men med tanke på att vi under den period då de 15 barnen smittades hade hela 416 barn inlagda, tycker jag trots allt att personalen gjorde ett bra arbete med att begränsa spridningen, säger chefen för neonatalvården vid Karolinska, överläkare Eva Berggren Broström.

De senaste åren har flera nyföddhetsavdelningar i Norden drabbats av resistenta bakterier som spridits: I Lund, Skövde, Göteborg, Linköping, tre sjukhus i Danmark samt i norska Stavanger. Socialstyrelsen har precis inlett en kartläggning av hur stor utbredningen är, på initiativ av landstinget i Östergötland.

– Det är ett växande problem som vi vill lyfta till nationell nivå. Kanske behövs det nya riktlinjer. För tio år sedan behandlade vi inte så små, sårbara patienter som vi gör i dag. Detta i kombination med att vi fått fler multiresistenta bakterier gör läget allvarligt, menar Hans Rutberg, chefläkare i Östergötlands landsting.

Även professor Otto Cars, ordförande för nätverket Strama som arbetar mot antibiotikaresistens, är oroad.

– Det är ytterst allvarligt och otäckt när det drabbar små barn och det går inte att förhindra helt att det händer igen. Vi kommer aldrig att bli av de multiresistenta bakterierna. Det är en lång kedja av åtgärder i alla led som måste fungera tillsammans för att förebygga och för att minska riskerna vid utbrott, betonar han.

Det handlar exempelvis om tidig diagnostik och snabb återkoppling, vårdplanering, information på alla nivåer, fler enkelrum med egen toalett och framför allt, en noggrann hygien.

Annons
Annons
X

Edmond vårdas på Neonatalavdelningen på Karolinska Sjukhuset i Stockholm.

Foto: DAVID MAGNUSSON Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X