Recension

UppdragetStark debut av Runge

Under strecket
Publicerad
Annons

Den brunmurriga vardagsrumsscenografin för tankarna till Pinters Hemkomsten på Stockholms stadsteaterns stora scen. Och den Nobelprisbelönade dramatikern känns i varje fall textmässigt som en tydlig inspirationskälla för Björn Runges Uppdraget, som nu får premiär på samma teater i Runges egen regi. Han har ju redan i sina filmer visat en viss förkärlek för den existensiella absurdism som är Pinters. Minns Monas och Knuts projekt att mura in sig själva i sitt hus i Om jag vänder mig om. Det känns logiskt att Runge låter den ådran blomma ut på teatern, vars konventioner tillåter ett bredare spektrum av uttryck än det illusionsbundna filmmediet.

Gid (Jakob Eklund) har, om man får tro honom själv, fått ett uppdrag. Detaljerna är luddiga men andemeningen desto klarare: han ska rädda världen. Hans fru Laura och deras gäster Deb och Leo förhåller sig trots detta rätt kallsinniga. Eklund gör en godmodig men trevande gestalt, ett världssamvete som fumlar efter en retorik som kan få omgivningen att lyssna. Men trots hans fruktansvärda ögonvittnesskildringar från tredje världen har han svårt att nå fram.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons