”Stäng inte äldre ute från FHM-enkät”

Foto: Claudio Bresciani/TT

Personer över 84 år, en grupp som påverkats starkt av pandemin, exkluderas från att delta i folkhälso­enkäten i vår. Det här är ett olyckligt exempel på strukturell ålders­diskriminering, skriver flera debattörer.

Under strecket
Publicerad
Annons

Det är främst nu vi kan få kunskap om hur covid-19-pandemin har påverkat människors liv och hälsa. Särskilt angeläget är detta vad gäller äldre personer. Det är därför väldigt positivt att Folkhälsomyndigheten (FHM) planerar att under våren genomföra en extra omgång av den så kallade folkhälsoenkäten, där även frågor om hur personer berörs av den pågående pandemin kommer läggas till. Äldre personer över 84 års ålder – de som på flera sätt troligen är allra hårdast drabbade av pandemin och dess åtföljande restriktioner – exkluderas emellertid från att delta i undersökningen som enbart riktar sig till personer i åldern 16–84 år. Det här är ett olyckligt exempel på det som kan kallas systemisk eller strukturell ålders­diskriminering. En form av diskriminering som uppkommer som ett resultat av de praktiker som upprätthålls i våra samhällsinstitutioner, snarare än som ett resultat av enskilda personers bristfälliga bemötande. De här samhällsföreteelserna är något som WHO:s globala kampanj mot ålderism och ett omfattande europeiskt forskarnätverk försöker hitta olika sätt att motverka. Den systemiska ålders­diskrimineringen av de allra äldsta rimmar varken med Folkhälsoenkätens intentioner om hälsa på lika villkor och att visa hur befolkningen mår eller med FHM:s uppdrag att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen.

I kontakter med FHM åberopar myndigheten främst att anledningen till att exkludera personer över 84 års ålder är en osäkerhet om det går att samla in data i den aktuella åldersgruppen, att risken är att svarsfrekvensen blir för låg. FHM anger även att myndigheten planerar att utreda ifall den ska inkludera äldre åldersgrupper i den kommande ordinarie undersöknings­omgången nästa år. FHM:s argument om att svarsfrekvensen riskerar att bli låg är inte övertygande. Att svarsfrekvenser inte faller på något dramatiskt sätt trots att personer uppnår 85 års ålder visar exempelvis erfarenheter från datainsamling i Gerda-projektet vid Umeå universitet 2016/2017 i Västerbottens län, i vilken 59 procent av 85 åringarna svarade efter första utskick och en påminnelse. En siffra som kan jämföras med att svarsprocenten för den undersökta åldersgruppen 16–84 i Folkhälsoenkäten var 42 procent vid det senaste tillfället.

Annons
Annons
Annons