Förbättring – typiskt för medelklassen

ÄNGSLIGT När alla försöker odla sitt unika varumärke leder det paradoxalt nog till likriktning. Det finns inte så mycket tolerans för excentricitet, menar Gina Gustavsson.

Under strecket
Publicerad

”Vi svenskar har internationellt sett en låg bildningskultur och det är lite sorgligt att man inte litar på sitt eget omdöme i högre grad,” säger statsvetaren Gina Gustavsson.

Foto: MALIN HOELSTAD
Annons

För 40-50 år sedan gick det bra att servera ungefär samma, icke näringsberäknade, maträtter vecka efter vecka. När hemmet väl var inrett behövde det inte förnyas i första taget och till sommarstället släpades skavda möbler och slitna mattor. De flesta föräldrar ansåg sig klara av att uppfostra både barn och hundar utan instruktionsbok och de visade sig inte i skolan efter mellanstadiet. I dag krävs ständig uppryckning på alla områden och somliga föräldrar har inte släppt taget om barnens inlämningsuppgifter ens på universitetet.

När statsvetaren Gina Gustavsson ska hitta förklaringar till varför så många strävar efter ständig förbättring även i det privata, går hon ännu längre tillbaka i tiden, till det svenska bondesamhället där människors roll i samhället var tydlig och de flesta gick i sina föräldrars fotspår.

Annons
Annons
Annons