Annons

Spy Kids 4D

Uppdaterad
Publicerad

Spy kids 4D bekräftar min teori ju fler dimensioner desto taffligare innehåll. En medioker film blir inte bra för att man ser den genom ett par engångsbrillor och en dålig film blir inte ens snäppet bättre för att man får en liten karta med åtta luktfläckar att gnugga på med jämna mellanrum. (Fläckar som dessutom alla luktar nästan likadant, ungefär som bränd choklad, trots att de ska efterlikna alltifrån bajs till karameller.) Fast möjligen får man lite vilsam distraktion.

Från, i detta fall, en riktigt rörig och av uppbyggliga budskap nedtyngd historia om tidsresor, jordens undergång och vikten av att tillbringa kvalitetstid med familjen. Medan åtminstone den första Spy kidsfilmen bjöd generöst på trivsam manickmani, påhittiga actionscener och barnpower i hispanicmiljö är fyran trött. Detta är inget manus skrivet med lätt hand, snarare har Robert Rodriguez kämpat hårt för att få ihop det och lyckats halvdant därmed.

Annons
Annons
Annons