Annons

Fem missuppfattningar om känsliga svenska språket

Få saker engagerar som frågor om rätt och fel i svenskan. Att språket påverkar oss råder det knappast någon tvekan om, men hur mycket påverkar språkliga förändringar den värld vi lever i? Mindre än vad vi tror, menar språkvetaren Mikael Parkvall, som i boken ”Laddade ord” försöker hitta vetenskapliga svar på flera av vår tids känsligaste språkfrågor.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Foto: Staffan Löwstedt Bild 1 av 5

Lars Melin och Mikael Parkvall synar missuppfattningar om svenska språket i nya boken ”Laddade ord”.

Foto: Morfem och TT Bild 2 av 5
Foto: Jurek Holzer Bild 3 av 5

Fredspristagare 1994: Israels utrikesminister Shimon Peres och PLO-ledaren Yassir Arafat håller upp en griffeltavla med ordet fred skrivet på respektives språk på Grand Hotel i Stockholm. .

Foto: Claes Löfgren/TT Bild 4 av 5

Vem sitter på bevisbördan när det gäller noshörningen?

Foto: Roland Johansson/TT Bild 5 av 5
Foto: Staffan Löwstedt Bild 1 av 1
Foto: Staffan Löwstedt

Två nya pronomen har under kort tid letat sig in i det svenska språket. Det gäller dels det en gång så omdebatterade, men nu i stort sett accepterade, ”hen” – dels det betydligt mindre använda ”en” som av vissa används som ett könsneutralt alternativ till "man".

Annons
Annons
Annons