Annons

Ola Wikander:Språkstudier som njutning och spegel

Att förstå hur folk tänkte för 2000 år sedan genom att läsa texter på deras eget språk är en svåröver­träffad njutning. Eva-Carin Gerös nya bok visar varför språkstudier är den bästa vägen till den grekiska kulturen – och hur antikens tankar kan vara en spegel för oss.

Publicerad

Gymnasiereformen på 60-talet utgjorde på många sätt en knäck mot det som i vissa kretsar kallas ”klassisk bildning” i Sverige. Det var i och med den reformen som det gamla latingymnasiet rycktes upp med rötterna och det från ett år till ett annat inte längre blev självklart för en stor del av Sveriges (då förhållandevis lilla) gymnasie­utbildade befolkning att ha stavat sig igenom Caesar och Livius och i många fall även grekiska texter (Xeno­fons ”Anabasis” och bitar ur de homeriska eperna var ständigt återkommande exempel). Att något slags reform skulle genomföras var nog mer eller mindre nödvändigt, både med tanke på samhällsklimatet under det sena 60-talet och den kanske något ingrodda stämning som verkar ha odlats i en del av dessa gymnasieutbildningar, men man ryckte nog upp mer än vad som egentligen var nödvändigt. Med några hastiga politiska beslut högg man av stora delar av hela den bildningstradition som omfattat västerlandet sedan renässansen – och för latinets del långt tidigare.

I synnerhet den klassiska grekiskan blev allvarligt tillbakatryckt i Sverige: redan ­tidigare var det bara ”helklassiker” som ägnade sig åt den, och i och med att de klassiska ämnena över huvud taget tappade mark till förmån för mer upplevt ”nyttiga” saker blev grekiska verkligen en sport för entusiaster. Denna utveckling har inom vissa delar av samhället fortsatt oavbrutet, och hoten mot utbildningarna i latin och grekiska vid Lunds universitet de senaste åren är till stor del utslag av samma tänkesätt.

Annons
Annons
Annons