Annons

Språkrådet: ”Kravfrågan siktar in sig på fel problemkomplex”

Foto: JESSICA GOW / TT

Med anledning av Thomas Gürs kolumn ”Vi betalar priset för att inte ha ställt krav”, har språkvårdarna på Språkrådet, ISOF, skrivit en kommentar. Thomas Gür svarar.

Under strecket
Publicerad

I sin ledare ”Vi betalar priset för att inte ha ställt krav” skriver Thomas Gür den 16/4 att bristande språkkunskaper och bristande krav på sådana kunskaper ligger till grund för den smittspridning som drabbat förorter till Stockholm. ”Vi betalar [---] priset för att statsmakten och politikerna [---] inte har ställt tydligare krav på inlärning av svenska, på kunskaper i svenska…”

Argument om att det ställs för få krav på invandrade personers svenskkunskaper är återkommande. Det finns emellertid ingen forskning som visar att invandrade inte själva skulle inse vikten av att lära sig samhällets majoritetsspråk. Att många ändå har begränsade kunskaper i svenska i Sverige hör snare ihop med förutsättningarna för utbildning och arbete. Många, men inte alla, får bidrag för att läsa svenska för invandrare, sfi. En del försörjs av sina släktningar under studierna, vilket får sägas tyda på ett stort engagemang för att öka sina språkkunskaper. Många avbryter sina studier relativt tidigt under utbildningen för att istället ta arbeten. Det finns forskning som visar att invandrade ofta får arbeten där man kommunicerar mycket lite med andra, vilket inte erbjuder tillfällen till ytterligare språkutveckling. Att lägga hela ansvaret för bristande kunskaper i majoritetsspråket på de invandrade eller på lågt ställda samhälleliga krav är alltså att sikta in sig på fel problemkomplex. Lösningen är snarare att erbjuda goda förutsättningar för språkstudier.

Annons
Annons
Annons